Varg
Canis lupus Linnaeus, 1758
Engelskt namn: Grey Wolf
Av David C. Bernvi
Vargens flockliv kretsar vanligen kring ett föräldrapar och deras ungar. Tillsammans kan de jaga stora hovdjur, medan mindre byten ofta fångas av ensamma individer. Denna anpassningsbara predator lever i allt från skogar och tundra till berg och torra landskap.
Vargen har ett av de största naturliga utbredningsområdena bland världens landlevande däggdjur. Vargen är en viktig toppredator som påverkar ekosystemens dynamik och bytesdjurens populationer.
Vargen har en viktig ekologisk roll som toppredator och bidrar till att reglera populationer av bytesdjur, framför allt hjortdjur. Genom att påverka bytesdjurens antal och beteende kan vargen indirekt bidra till att vegetation återhämtar sig och stärka den biologiska mångfalden. Den lämnar även kadaver som blir en viktig födoresurs för asätare och andra arter.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Canidae
- Släkte
- Canis
- Art
- Canis lupus
Utbredning
Vargen förekommer i Nordamerika, Europa och Asien. I Nordamerika finns den bland annat i Alaska och Kanada samt i delar av övriga USA och Mexiko. Arten hade tidigare en betydligt större utbredning, men livsmiljöförlust och människans förföljelse har minskat dess utbredningsområde.
Livsmiljö
Vargen lever i många olika landmiljöer, från arktisk tundra till skogar, prärier och torra landskap. Den förekommer också i bergstrakter och buskmarker. Flockens storlek varierar med livsmiljön och tillgången på bytesdjur. Under våren och sommaren, när valparna föds upp, är flocken mer stationär.
Längd och vikt
Hanar väger 30–80 kilogram och honor 23–55 kilogram. De angivna medelvikterna är 55 respektive 45 kilogram, medan 80 kilogram är den övre angivna vikten för hanar. Mankhöjden är vanligen 60–90 centimeter. Storleken varierar geografiskt, och vargar i sydliga populationer är generellt mindre än de i nordliga.
Föda
Födan varierar med tillgången på bytesdjur. Vargar jagar ofta stora hovdjur som älg, bison och ren tillsammans i flock. Mindre däggdjur, exempelvis bävrar och kaniner, tas vanligen av ensamma vargar. De äter även kadaver och kan ta byten från andra predatorer. En varg kan äta upp till 9 kilogram kött vid ett tillfälle.
Fortplantning
Vargar fortplantar sig en gång om året. Parningen sker under januari–april, senare i nordliga än i sydliga populationer. Dräktigheten varar 60–63 dagar och en kull omfattar i genomsnitt sex eller sju valpar. De föds blinda och döva och väger omkring 0,5 kilogram. Hela flocken hjälper till med omvårdnaden.
Registrerade fynd enligt GBIF
Vargen förekommer i Nordamerika, Europa och Asien. I Nordamerika finns den bland annat i Alaska och Kanada samt i delar av övriga USA och Mexiko. Arten hade tidigare en betydligt större utbredning, men livsmiljöförlust och människans förföljelse har minskat dess utbredningsområde.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap. Visningen är geografiskt avgränsad av redaktionen.
Nyhetsartiklar om arten
Finland vill skjuta över 100 vargar
Finlands beslut att återinföra kvoterad vargjakt har lett till omfattande förändringar i landets rovdjursförvaltning. När den första jaktkvoten presenterades fick Västnyland ingen tilldelning. Nu föreslås däremot att sju vargar ska skjutas i Sjundeå, samtidigt som den totala jaktkvoten höjs till 109 individer.
Förslag om sänkt tröskel vid rovdjursangrepp
En ny utredning föreslår utökade rättigheter för att döda predatorer som hotar tamdjur och jakthundar, med lägre krav på när ett angrepp anses vara nära förestående.
Stora predatorer förändrar rävens roll
50 års miljöövervakning vid Grimsö visar hur samspelet mellan räven, dess byten och stora predatorer som varg och lodjur har förändrats över decennierna.
Vargens framtid får inte styras av rädsla
Få frågor väcker så starka känslor som våra stora rovdjur. Vargen har blivit en symbol för en konflikt där landsbygd ställs mot stad och känslor ofta väger tyngre än biologiska fakta.
Vargar utnyttjar skogsbränder för jakt
Ny forskning visar hur vargar i Nordamerika navigerar kring aktiva skogsbränder för att balansera livsfara mot unika möjligheter att fälla flyende bytesdjur.
Omfattande vargjakt väntar då 72 vargar ska dödas
Länsstyrelserna har fattat beslut om vinterns licensjakt på varg. Totalt 72 individer omfattas av beslutet i en förvaltning som möter kritik för sitt hårda jakttryck.
Flicka skadad i vargattack i Tyskland
En åttaårig flicka har skadats allvarligt efter en vargattack i viltparken Johannismühle i Brandenburg, söder om Berlin. Polisen utreder nu händelsen som skedde inne i ett hägn.
Sveriges älgstam växer för tredje året
Den svenska älgstammen fortsätter att växa och uppgick till 320 000 individer vid jaktstarten 2025. Minskad avskjutning anges som en huvudorsak till den positiva trenden.
Satsning på samexistens med Sveriges stora rovdjur
Ett nytt projekt fokuserar på att främja samexistens mellan människor och de stora rovdjuren björn, varg, järv och lo för att säkra en livskraftig biologisk mångfald i Sverige.
Vargens genetik kan stoppa skyddsjakt
Upprepade vargangrepp i Mossjöreviret har dödat ett flertal får under hösten. Samtidigt gör vargarnas genetiska värde att ett beslut om skyddsjakt blir en komplex fråga för myndigheterna.
Naturen är förutsättningen för marknaden
Politik handlar ofta om nästa budget, nästa val och nästa mandatperiod. Naturen fungerar annorlunda. Skogar växer under årtionden, ekosystem byggs upp genom komplicerade samband och när en art väl har dött ut kan den inte röstas tillbaka till existens.
Sveriges nya försvar mot klimatkrisen
Sverige växlar upp arbetet för att rädda ekosystemen. Genom återvätning av gammal jordbruksmark och nya strategier för artrikedom ska naturens motståndskraft stärkas mot ett föränderligt klimat.
WWF kräver vetenskaplig grund för vargjakten
WWF varnar för långsiktiga konsekvenser när var femte varg får fällas i vinterns licensjakt. Organisationen vill se hänsyn till stammens genetiska livskraft och mer förebyggande arbete.