Fjällräv
Vulpes lagopus (Linnaeus, 1758)
Engelskt namn: Arctic Fox
Av David C. Bernvi
Fjällräven är ett hunddjur som lever i arktiska områden och på tundra. Den mycket täta pälsen ger utmärkt isolering och täcker även trampdynorna, vilket skyddar mot kyla. Under vintern kan pälsen bli vit för kamouflage i snölandskapet, medan vissa individer behåller en mörkare blågrå färgvariant året runt. Fjällräven har dessutom en effektiv ämnesomsättning och kan lagra fettreserver som hjälper den att överleva perioder med begränsad tillgång på föda.
Fjällräven har en viktig ekologisk roll i arktiska och alpina ekosystem. Fjällräven är en opportunistisk predator som reglerar smågnagare, särskilt lämlar, men livnär sig även på fåglar, ägg, insekter och as. Genom att ta hand om kadaver bidrar den till näringsomsättningen, samtidigt som den själv utgör föda för större predatorer. Fjällräven är därmed en viktig del av näringsväven i tundrans ofta näringsfattiga miljöer.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Canidae
- Släkte
- Vulpes
- Art
- Vulpes lagopus
Utbredning
Fjällräven har en cirkumpolär utbredning i Arktis. Den finns i norra Eurasien och Nordamerika, inklusive Grönland, samt på Island och Svalbard. I Sverige omfattade utbredningen tidigare nästan hela kalfjällsområdet ned till Dalafjällen, men är numera koncentrerad till delar av Västerbottens och Jämtlands län. Den skandinaviska stammen är genetiskt uppdelad i fyra delpopulationer med begränsad spridning mellan områdena.
Livsmiljö
Fjällräven lever främst på arktisk tundra och fjälltundra, ofta i kustnära områden. I svenska fjällen ligger lyorna vanligen högt på fjällheden, nästan alltid ovanför björkgränsen. De grävs i sand eller mo, gärna i väldränerade åsar och kullar. Spillning och matrester gödslar marken runt lyan, där vegetationen med tiden kan bli betydligt frodigare än på den omgivande fjällheden.
Längd och vikt
Kroppslängden anges till 41–68 centimeter och svanslängden till 26–50 centimeter. Mankhöjden är 25–30 centimeter. Vikten varierar mellan 1,5 och 8 kilogram. Dessa uppgifter är storleksintervall, inte genomsnitt.
Föda
Fjällräven utnyttjar både levande byten och kadaver. I svenska fjällen dominerar smågnagare, särskilt lämlar, men den äter också ripor, fågelungar och hare. Under sensommaren tar den även bär. Kadaver är mycket viktiga vintertid. Födan varierar geografiskt och kan också omfatta fisk, havsfåglar och marina däggdjur. När tillgången är god lagrar fjällräven mat vid lyan för senare användning.
Fortplantning
Tillgången på föda har stor betydelse för fortplantningen. I svenska fjällen kan kullarna vid god födotillgång omfatta 10–12 valpar, ibland upp till 18. Under näringsfattiga år kan föryngringen utebli eller få ungar överleva sommaren. Fjällräven blir könsmogen vid nio månaders ålder, men fortplantar sig ofta först vid två års ålder. Ibland hjälper en fjolårsunge till med valparna och revirförsvaret.
Registrerade fynd enligt GBIF
Fjällräven har en cirkumpolär utbredning i Arktis. Den finns i norra Eurasien och Nordamerika, inklusive Grönland, samt på Island och Svalbard. I Sverige omfattade utbredningen tidigare nästan hela kalfjällsområdet ned till Dalafjällen, men är numera koncentrerad till delar av Västerbottens och Jämtlands län. Den skandinaviska stammen är genetiskt uppdelad i fyra delpopulationer med begränsad spridning mellan områdena.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Fjällräven går inte i vinterdvala.
- Tassarna är täckta av tät päls vintertid.
- Unga fjällrävar kan vandra långt från fjällvärlden.
- Samma lya kan användas av flera familjer vid hög populationstäthet.
- De äldsta svenska fjällrävarna med känd ålder blev 7–8 år.

