Prärievargen
Canis latrans Say, 1823
Engelskt namn: American Jackal
Av David C. Bernvi
Prärievargen är ett anpassningsbart hunddjur som lever både i vildmark och nära människor. Den jagar främst små däggdjur, men äter också as och växtföda. Ylanden används bland annat för att hålla kontakt med andra individer.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Canidae
- Släkte
- Canis
- Art
- Canis latrans
Utbredning
Prärievargen förekommer i Nord- och Centralamerika. Utbredningen sträcker sig från Panama i söder genom Mexiko och USA till Kanada och Alaska i norr. Arten finns i stora delar av Kanada, men saknas i landets allra nordligaste områden.
Livsmiljö
Prärievargen kan leva i många olika miljöer, från skogar och gräsmarker till öknar och sumpmarker. Den förekommer också i jordbrukslandskap, förorter och städer, eftersom den tolererar mänsklig verksamhet. Som lya använder den ofta ett utvidgat gryt som ett annat däggdjur har grävt, även om den kan gräva själv. Samma lya kan användas år efter år.
Längd och vikt
Det angivna viktspannet är 7–21 kilogram och längdspannet 75–100 centimeter. Hanarna är större än honorna. Prärievargen är betydligt mindre än vargen, men mycket större än rävar. Svansen beskrivs som ungefär hälften så lång som kroppen. Underlaget anger ingen typisk medelvikt och klargör inte om svansen ingår i det redovisade längdmåttet.
Föda
Prärievargen äter framför allt små däggdjur, däribland kaniner och gnagare. Den tar även fåglar, ormar och större insekter samt äter as. Frukt och andra växtdelar ingår också i födan, särskilt under höst och vinter. Vid jakt på hjortar kan flera individer samarbeta. Nära bebyggelse kan prärievargen dessutom äta avfall och ta sällskapsdjur.
Fortplantning
Prärievargen fortplantar sig vanligen en gång om året, med parning mellan januari och mars. Ett par kan hålla ihop under flera år. Dräktigheten beskrivs som 60–63 dagar och kullarna omfattar i genomsnitt sex ungar. Nyfödda väger omkring 0,25 kilogram och är blinda. Ögonen öppnas efter ungefär tio dagar. Båda föräldrarna matar och skyddar ungarna.
Bevarandestatus
Amerikansk Schakal är klassad som livskraftig (LC) i IUCN:s globala rödlista. Arten bedöms inte uppfylla kriterierna för någon av de hotade kategorierna eller kategorin nära hotad. Det innebär inte att alla lokala populationer är säkra eller att skyddsåtgärder saknar betydelse. En global kategori beskriver artens samlade risk för utdöende och ska inte förväxlas med nationell rödlistning eller juridiskt skydd.
Registrerade fynd enligt GBIF
Prärievargen förekommer i Nord- och Centralamerika. Utbredningen sträcker sig från Panama i söder genom Mexiko och USA till Kanada och Alaska i norr. Arten finns i stora delar av Kanada, men saknas i landets allra nordligaste områden.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Går på tårna.
- • Har välutvecklad hörsel och luktsinne.
- • Är en god simmare men en dålig klättrare.
- • Kan hoppa upp till 4 meter långt.
- • Fäller pälsen en gång om året.
Nyhetsartiklar om arten
Kraftig ökning av rabies i USA
Hälsovårdsmyndigheter i den amerikanska delstaten Rhode Island varnar för en kraftig uppgång av rabiesfall under 2026 där antalet smittade djur nästan har fördubblats jämfört med genomsnittet.
Kraftigt färre djur dödade av cyanidbomber
Nya siffror visar att användningen av giftfällor i USA minskade drastiskt under 2025. Trots framgången varnar miljöorganisationer för att fällorna åter tillåts på statlig mark.
Trump tillåter jakt på björnungar i Alaska
Donald Trumps administration river upp tidigare miljöskydd och tillåter åter kontroversiella jaktmetoder i Alaskas nationalparker, inklusive lockbete för björn och jakt i lyor.

