NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Prärievargen

Canis latrans Say, 1823

Engelskt namn: American Jackal

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Prärievargen
© Zoologi.se / Caracal Publishing. · Foto: Foto: USFWS Pacific Southwest Region, Public domain
Pälsen är gråbrun till gulgrå på ovansidan, medan strupe och buk är vitaktiga. Spetsiga, upprättstående öron och en lång, smal nos är tydliga kännetecken.

Prärievargen är ett anpassningsbart hunddjur som lever både i vildmark och nära människor. Den jagar främst små däggdjur, men äter också as och växtföda. Ylanden används bland annat för att hålla kontakt med andra individer.

Prärievargen Canis latrans är ett hunddjur som finns i Nord- och Centralamerika. Pälsen är gråbrun till gulgrå på ovansidan, medan strupe och buk är vitaktiga. Spetsiga, upprättstående öron och en lång, smal nos är tydliga kännetecken. Arten är främst nattaktiv och jagar ensam, i par eller i familjegrupper. Den har välutvecklad hörsel och luktsinne och kommunicerar bland annat genom ylanden och doftmarkeringar.
Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Mammalia
Ordning
Carnivora
Familj
Canidae
Släkte
Canis
Art
Canis latrans

Utbredning

Prärievargen förekommer i Nord- och Centralamerika. Utbredningen sträcker sig från Panama i söder genom Mexiko och USA till Kanada och Alaska i norr. Arten finns i stora delar av Kanada, men saknas i landets allra nordligaste områden.

Livsmiljö

Prärievargen kan leva i många olika miljöer, från skogar och gräsmarker till öknar och sumpmarker. Den förekommer också i jordbrukslandskap, förorter och städer, eftersom den tolererar mänsklig verksamhet. Som lya använder den ofta ett utvidgat gryt som ett annat däggdjur har grävt, även om den kan gräva själv. Samma lya kan användas år efter år.

Längd och vikt

Det angivna viktspannet är 7–21 kilogram och längdspannet 75–100 centimeter. Hanarna är större än honorna. Prärievargen är betydligt mindre än vargen, men mycket större än rävar. Svansen beskrivs som ungefär hälften så lång som kroppen. Underlaget anger ingen typisk medelvikt och klargör inte om svansen ingår i det redovisade längdmåttet.

Föda

Prärievargen äter framför allt små däggdjur, däribland kaniner och gnagare. Den tar även fåglar, ormar och större insekter samt äter as. Frukt och andra växtdelar ingår också i födan, särskilt under höst och vinter. Vid jakt på hjortar kan flera individer samarbeta. Nära bebyggelse kan prärievargen dessutom äta avfall och ta sällskapsdjur.

Fortplantning

Prärievargen fortplantar sig vanligen en gång om året, med parning mellan januari och mars. Ett par kan hålla ihop under flera år. Dräktigheten beskrivs som 60–63 dagar och kullarna omfattar i genomsnitt sex ungar. Nyfödda väger omkring 0,25 kilogram och är blinda. Ögonen öppnas efter ungefär tio dagar. Båda föräldrarna matar och skyddar ungarna.

Bevarandestatus

Amerikansk Schakal är klassad som livskraftig (LC) i IUCN:s globala rödlista. Arten bedöms inte uppfylla kriterierna för någon av de hotade kategorierna eller kategorin nära hotad. Det innebär inte att alla lokala populationer är säkra eller att skyddsåtgärder saknar betydelse. En global kategori beskriver artens samlade risk för utdöende och ska inte förväxlas med nationell rödlistning eller juridiskt skydd.

Registrerade fynd enligt GBIF

Prärievargen förekommer i Nord- och Centralamerika. Utbredningen sträcker sig från Panama i söder genom Mexiko och USA till Kanada och Alaska i norr. Arten finns i stora delar av Kanada, men saknas i landets allra nordligaste områden.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering