NyhetsbrevTipsa redaktionen

Senaste nytt

Tillbaka

Gigantiska djuphavshajar spåras i Skagerrak

Forskare vid SLU har för första gången i Sverige lyckats märka håkäringar med sändare på 600 meters djup för att rädda den hotade arten.

Redaktionen30 oktober 2026 kl. 11:51
Dela
Håkäringen spåras nu med sändare i Skagerrak. Forskare vid SLU har för första gången i Sverige märkt arten för att kartlägga dess rörelser och förbättra skyddet för den hotade hajen.
Foto: Ecofilm/Tobias Dahlin
Håkäringen spåras nu med sändare i Skagerrak. Forskare vid SLU har för första gången i Sverige märkt arten för att kartlägga dess rörelser och förbättra skyddet för den hotade hajen.

I Skagerraks kalla och mörka djup glider en av världens största köttätande hajar fram. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för första gången i Sverige lyckats märka den mytomspunna håkäringen (Somniosus microcephalus) med avancerade sändare. Den största individen som hanterats i projektet mätte över 4,5 meter och vägde mer än 600 kilo.

Ny teknik avslöjar djuphavets gåtor

Håkäringen, som även kallas grönlandshaj, lever under extrema förhållanden på djup ner mot 2 000 meter. Trots sin storlek är mycket lite känt om dess biologi. Genom att fästa satellitsändare och akustiska sändare på hajarnas ryggfenor kan forskarna nu samla in högupplöst data om deras aktivitet och temperaturval. Sändarna är programmerade att lossna efter en viss tid och flyta upp till ytan för att överföra informationen.

Miljön där nere i djupen är extremt annorlunda jämfört med vår värld här uppe. Kall, mörk och öde. I den miljön glider dessa gigantiska djur runt, och det faktum att vi har dem i svenska vatten är fascinerande, säger Gustav Hellström, forskare vid SLU.

Långlevad och sårbar

Enligt uppgifter i sociala medier från SLU Natur kan håkäringen bli över 400 år gammal. Denna extrema livslängd, kombinerat med att arten troligen blir könsmogen först vid 100 års ålder, gör den mycket sårbar för yttre påverkan. Forskarna undersöker nu hur arten påverkas av fiske, klimatförändringar och miljögifter. Eftersom hajarna lever så länge ackumuleras gifter i deras kroppar under århundraden, vilket Tomas Brodin, professor vid SLU, beskriver som ett särskilt viktigt område att studera.

Viktigt steg för bevarande

Hittills har 20 hajar märkts på djup över 600 meter, med målet att nå ett trettiotal individer. Hanteringen sker med stor försiktighet bredvid båten för att minimera stressen för djuren. Genom att kartlägga hajarnas rörelsemönster hoppas forskarlaget kunna skapa bättre strategier för att skydda dessa uråldriga jättar i en tid då intresset för att nyttja djuphavets resurser ökar. Projektet ger en unik inblick i en värld som tidigare varit nästan helt otillgänglig för vetenskapen.

Källa: SLU-forskare spårar gigantisk djuphavshaj – viktigt steg mot bevarande | slu.se

grönlandshajhåkäringhavsforskningskagerrakslu
Dela

Vad tycker du?

Starta en diskussion om artikeln

Läs vidare