Kaskelot
Physeter macrocephalus Linnaeus, 1758
Engelskt namn: Sperm Whale
Av David C. Bernvi
Kaskeloten är en djupdykande tandval som jagar stora bläckfiskar och fiskar. Den finns från tropikerna till polarhavens packiskanter, dit främst stora hanar vandrar.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Cetacea
- Familj
- Physeteridae
- Släkte
- Physeter
- Art
- Physeter macrocephalus
Utbredning
Kaskeloten förekommer i större delen av världens hav, från tropikerna till packisens kant i både Arktis och Antarktis. Det är främst stora hanar som vandrar till de högsta breddgraderna. Utbredningen omfattar framför allt öppna havsområden, men arten förekommer också nära kuster där djupa havsområden eller djuphavsrännor når långt in mot land.
Livsmiljö
Kaskeloten föredrar högsjön och tillbringar större delen av livet i oceaniska miljöer. Där söker den föda genom djupa dyk som kan nå 3 200 meter. Kustnära livsmiljöer används där djuphavet ligger nära land. Djuphavsrännor som för in djupt vatten mot kusten kan erbjuda jaktområden med tillgång till bland annat stora bläckfiskar.
Längd och vikt
Hanarna kan bli upp till 18 meter långa. Honorna är betydligt mindre och kan nå 12 meter. Vikten kan uppgå till 57 000 kilogram. Kalvarna är 3,5–4,5 meter långa vid födseln. Huvudet utgör upp till en tredjedel av kroppslängden. I underkäken finns 18–25 tandpar, med tänder som är 10–20 centimeter långa.
Föda
Födan består av jättebläckfiskar och andra stora bläckfiskar. Även åttaarmade bläckfiskar ingår. Kaskeloten äter dessutom djuphavshajar, däribland jättemunhaj Megachasma pelagios, samt rockor och benfiskar som torsk och kummel. Den söker föda under djupa dyk och använder vissa klickljud för ekolokalisering. Det dagliga födointaget anges till omkring 3–3,5 procent av kroppsvikten. Arten är världens största predator med tänder.
Fortplantning
Kaskeloten är polygam. Hanarna rör sig mellan grupper av honor och deras avkomma och stannar kortare perioder för parning. Kalvningen sker under sommaren och hösten. Honor lever i matriarkala grupper som kan omfatta upp till 50 individer. Unga hanar kan bilda egna grupper när de lämnat hongrupperna, medan stora hanar också lever ensamma.
Bevarandestatus
Kaskelot är klassad som sårbar (VU) i IUCN:s globala rödlista. Sårbar är en av de tre hotade kategorierna och anger hög risk för utdöende i vilt tillstånd. Kategorin beskriver arten som helhet i den globala bedömningen, inte att varje lokal population har samma utveckling. Den ska därför inte direkt översättas till en nationell rödlistning eller till regler om juridiskt skydd.
Registrerade fynd enligt GBIF
Kaskeloten förekommer i större delen av världens hav, från tropikerna till packisens kant i både Arktis och Antarktis. Det är främst stora hanar som vandrar till de högsta breddgraderna. Utbredningen omfattar framför allt öppna havsområden, men arten förekommer också nära kuster där djupa havsområden eller djuphavsrännor når långt in mot land.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Hanar kan dyka i upp till två timmar.
- • Inför djupdyk lyfts stjärtfenan ovanför vattenytan.
- • Kaskeloter kommunicerar med korta klickserier, så kallade kodas.
- • Vissa klick används för ekolokalisering.
- • På ryggen finns en större knöl följd av flera mindre knölar.
Nyhetsartiklar om arten
Kaskeloter stångas i aggressiva kamper
Forskare har med drönare för första gången dokumenterat hur kaskeloter använder sina massiva huvuden som murbräckor i sociala och aggressiva interaktioner.
Klimatförändringar hotar kaskeloter
Ny forskning visar att kaskelotens livsmiljöer i Indiska oceanen kan minska drastiskt till följd av ett varmare klimat, vilket kräver dynamiska skyddsområden.
Förhistorisk val hade extremt snett kranium
Forskare har upptäckt en utdöd dvärgkaskelot i Peru med den mest extrema ansiktsasymmetri som någonsin dokumenterats hos ett däggdjur.
Färjor hotar Medelhavets valar
Trots rekommendationer om sänkta hastigheter fortsätter stora passagerarfärjor att köra i farliga hastigheter genom skyddade valområden i Medelhavet.
Norge fortsätter jaga vikval
Trots internationell kritik fortsätter Norge sin fångst av vikval. Samtidigt lockar arten turister till norska vatten för valsafari, vilket skapar en intressekonflikt.
Källor
- GBIF – taxonomi och namn
- IUCN:s rödlista – Physeter macrocephalus
- Bernvi, DC. · Guide till världens valar · ISBN 9789198738360

