SZ Lexikonet
NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Kaskelot

Physeter macrocephalus Linnaeus, 1758

Engelskt namn: Sperm Whale

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Kaskelot
© Zoologi.se / Caracal Publishing.
Det stora, rektangulära huvudet kan utgöra upp till en tredjedel av kroppslängden. Kroppen är svart eller brunaktigt grå, ofta med vita partier kring munnen och på buken.

Kaskeloten är en djupdykande tandval som jagar stora bläckfiskar och fiskar. Den finns från tropikerna till polarhavens packiskanter, dit främst stora hanar vandrar.

Kaskeloten Physeter macrocephalus är världens största tandval och en predator som främst lever ute på öppet hav. Det stora, rektangulära huvudet kan utgöra upp till en tredjedel av kroppslängden. Underkäken är smal och sitter lågt. Kroppen är svart eller brunaktigt grå, ofta med vita partier kring munnen och på buken. Blåshålets placering gör att utblåset riktas åt vänster.
Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Mammalia
Ordning
Cetacea
Familj
Physeteridae
Släkte
Physeter
Art
Physeter macrocephalus

Utbredning

Kaskeloten förekommer i större delen av världens hav, från tropikerna till packisens kant i både Arktis och Antarktis. Det är främst stora hanar som vandrar till de högsta breddgraderna. Utbredningen omfattar framför allt öppna havsområden, men arten förekommer också nära kuster där djupa havsområden eller djuphavsrännor når långt in mot land.

Livsmiljö

Kaskeloten föredrar högsjön och tillbringar större delen av livet i oceaniska miljöer. Där söker den föda genom djupa dyk som kan nå 3 200 meter. Kustnära livsmiljöer används där djuphavet ligger nära land. Djuphavsrännor som för in djupt vatten mot kusten kan erbjuda jaktområden med tillgång till bland annat stora bläckfiskar.

Längd och vikt

Hanarna kan bli upp till 18 meter långa. Honorna är betydligt mindre och kan nå 12 meter. Vikten kan uppgå till 57 000 kilogram. Kalvarna är 3,5–4,5 meter långa vid födseln. Huvudet utgör upp till en tredjedel av kroppslängden. I underkäken finns 18–25 tandpar, med tänder som är 10–20 centimeter långa.

Föda

Födan består av jättebläckfiskar och andra stora bläckfiskar. Även åttaarmade bläckfiskar ingår. Kaskeloten äter dessutom djuphavshajar, däribland jättemunhaj Megachasma pelagios, samt rockor och benfiskar som torsk och kummel. Den söker föda under djupa dyk och använder vissa klickljud för ekolokalisering. Det dagliga födointaget anges till omkring 3–3,5 procent av kroppsvikten. Arten är världens största predator med tänder.

Fortplantning

Kaskeloten är polygam. Hanarna rör sig mellan grupper av honor och deras avkomma och stannar kortare perioder för parning. Kalvningen sker under sommaren och hösten. Honor lever i matriarkala grupper som kan omfatta upp till 50 individer. Unga hanar kan bilda egna grupper när de lämnat hongrupperna, medan stora hanar också lever ensamma.

Bevarandestatus

Kaskelot är klassad som sårbar (VU) i IUCN:s globala rödlista. Sårbar är en av de tre hotade kategorierna och anger hög risk för utdöende i vilt tillstånd. Kategorin beskriver arten som helhet i den globala bedömningen, inte att varje lokal population har samma utveckling. Den ska därför inte direkt översättas till en nationell rödlistning eller till regler om juridiskt skydd.

Registrerade fynd enligt GBIF

Kaskeloten förekommer i större delen av världens hav, från tropikerna till packisens kant i både Arktis och Antarktis. Det är främst stora hanar som vandrar till de högsta breddgraderna. Utbredningen omfattar framför allt öppna havsområden, men arten förekommer också nära kuster där djupa havsområden eller djuphavsrännor når långt in mot land.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering