Lodjur
Lynx lynx (Linnaeus, 1758)
Engelskt namn: Eurasian Lynx
Av David C. Bernvi
Örontofsar, kindkrage och en kort svans med svart spets kännetecknar lodjuret. Detta kattdjur lever vanligen ensamt och smyger nära sina byten innan det anfaller. Rådjur och andra mindre klövdjur är viktig föda i skogar och bergsmiljöer där arten förekommer.
Lodjuret är Europas största kattdjur och förekommer i stora delar av Europa och Asien. Det är ett ensamlevande och territoriellt rovdjur som främst jagar rådjur och mindre däggdjur. Lodjuret är väl anpassat för ett liv i skogslandskap, med kraftiga ben, stora tassar och utmärkt mörkerseende. De karakteristiska örontofsarna och den korta svansen gör arten lätt att känna igen.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Felidae
- Släkte
- Lynx
- Art
- Lynx lynx
Utbredning
Lodjuret förekommer från västra Europa genom Rysslands boreala skogar till Centralasien och den tibetanska högplatån. Utbredningen påverkas av mänsklig verksamhet. Arten är mindre vanlig där bebyggelse och transportleder är täta, och avverkning som bryter skogarnas sammanhängande struktur kan begränsa dess spridning.
Livsmiljö
I Europa och Sibirien lever lodjuret i skogar med gott om klövdjur. I Centralasien förekommer det även i öppnare, glest trädbevuxna områden och i klippiga bergstrakter i ökenregioner. På Himalayas nordsluttningar finns arten både i klippmiljöer och i täta skogar.
Längd och vikt
Det angivna storleksintervallet är 18–36 kilogram i vikt och 70–130 centimeter i kroppslängd. Mankhöjden är 60–65 centimeter. Hanarna är större och kraftigare än honorna. Dessa intervall beskriver variationen i storlek och ska inte tolkas som genomsnittsvärden. Lodjuret är störst bland de fyra lodjursarterna.
Föda
Lodjuret är en predator som främst jagar klövdjur, särskilt mindre arter som rådjur och gems. Även harar, gnagare och fåglar ingår i födan. Det smyger nära bytet med skydd av vegetation och gör sedan ett utfall. Kött som inte äts direkt kan gömmas till senare.
Fortplantning
Parningen sker från februari till april och dräktigheten varar 67–74 dagar. En kull består vanligen av två eller tre ungar, men kan innehålla en till fem. Honan sköter ungarna utan hanens hjälp. De slutar dia vid omkring fyra månader och blir självständiga vid ungefär tio månader.
Registrerade fynd enligt GBIF
Lodjuret förekommer från västra Europa genom Rysslands boreala skogar till Centralasien och den tibetanska högplatån. Utbredningen påverkas av mänsklig verksamhet. Arten är mindre vanlig där bebyggelse och transportleder är täta, och avverkning som bryter skogarnas sammanhängande struktur kan begränsa dess spridning.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Stora, pälsbeklädda tassar underlättar förflyttning i djup snö.
- Lodjuret kan både klättra och simma väl.
- Syn och hörsel används för att upptäcka byten.
- Båda könen doftmarkerar med urin och körtelsekret.
- I det vilda kan arten bli upp till 17 år gammal.
Nyhetsartiklar om arten
Förslag om sänkt tröskel vid rovdjursangrepp
En ny utredning föreslår utökade rättigheter för att döda predatorer som hotar tamdjur och jakthundar, med lägre krav på när ett angrepp anses vara nära förestående.
Stora predatorer förändrar rävens roll
50 års miljöövervakning vid Grimsö visar hur samspelet mellan räven, dess byten och stora predatorer som varg och lodjur har förändrats över decennierna.
Därför förknippas ugglor, lodjur och svarta katter med mörker och skräck
Ugglor som förebådar döden, lodjur som skriker i natten och svarta katter som anses bringa otur. Djur har länge väckt både fascination och rädsla. Varför väcker vissa djur vår rädsla mer än andra?

