Gepard
Acinonyx jubatus (Schreber, 1775)
Engelskt namn: Hunting Leopard
Av David C. Bernvi
Geparden är en snabb predator som jagar främst gaseller och andra hovdjur. Den fläckiga pälsen och de svarta strimmorna längs nosen är tydliga kännetecken. Arten föredrar gräsmarker och öknar.
Geparden är ett slankt, långbent kattdjur med litet, rundat huvud och korta öron. Pälsen är gulaktig, grå eller sandfärgad med små svarta fläckar och ljusare undersida. Svarta strimmor löper från ögonen längs nosens sidor. Arten jagar genom snabba förföljanden och hör till de snabbaste landlevande däggdjuren. Honor lever vanligen ensamma utom när de har ungar, medan hanar kan bilda varaktiga grupper.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Felidae
- Släkte
- Acinonyx
- Art
- Acinonyx jubatus
Utbredning
Gepardens historiska utbredning omfattade stora delar av Afrika, utom tropiska skogar och centrala Sahara. I Asien sträckte den sig från Palestina och Arabiska halvön till Tadzjikistan och centrala Indien. Utbredningen hade krympt kraftigt till 1970-talet. Inventeringar genomförda före 2005 visade förekomst i 25 afrikanska länder. Den uppgiften beskriver en äldre kartläggning, inte dagens utbredning.
Livsmiljö
Geparden föredrar gräsmarker och öknar och förekommer även på savanner. Livsmiljöerna omfattar både tempererade och tropiska områden. Arten lever huvudsakligen på marken, men kan ibland klättra i träd.
Längd och vikt
Kroppslängden anges till 112–150 centimeter, med en svans på ytterligare 60–80 centimeter. Mankhöjden är 67–94 centimeter och vikten ligger inom intervallet 21–72 kilogram. Hanar är i genomsnitt större än honor. Dessa mått är angivna storleksintervall, inte typiska medelvärden. Kroppsformen är slank, och benen är relativt långa i förhållande till kroppen jämfört med andra kattdjur.
Föda
Geparden äter framför allt gaseller, särskilt thomsongasell, men även impalor och andra små eller medelstora hovdjur. Ungar av större hovdjur ingår också i födan. Harar och fåglar tas särskilt när andra byten är svåra att fånga. Förföljandet inleds ofta på 70–100 meters avstånd. Bytet slås vanligen omkull med framtassarna och dödas med ett strupgrepp. De flesta jaktförsök misslyckas.
Fortplantning
Geparden kan fortplanta sig året runt. Dräktigheten varar 90–95 dagar och honan sköter ungarna utan hanens hjälp. Upp till sex ungar har registrerats i kullar i det vilda och åtta i fångenskap. Ungarna föds med slutna ögon, som öppnas efter 4–11 dagar. De avvänjs vid 3–6 månaders ålder och stannar hos modern tills de är omkring 15–17 månader gamla.
Registrerade fynd enligt GBIF
Gepardens historiska utbredning omfattade stora delar av Afrika, utom tropiska skogar och centrala Sahara. I Asien sträckte den sig från Palestina och Arabiska halvön till Tadzjikistan och centrala Indien. Utbredningen hade krympt kraftigt till 1970-talet. Inventeringar genomförda före 2005 visade förekomst i 25 afrikanska länder. Den uppgiften beskriver en äldre kartläggning, inte dagens utbredning.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap. Visningen är geografiskt avgränsad av redaktionen.
Biologiska fakta sammanfattat
- Klorna kan bara dras in delvis och saknar skyddande hudveck.
- • Hanar kan bilda grupper som tillsammans försvarar ett revir.
- • Doftmarkeringar är en viktig del av kommunikationen.
- • Ungarna har en lång, ljus man över huvud, nacke och rygg.
- • Lejon och hyenor kan stjäla gepardens byten.

