Ryggfenskameror visar valhajens nya sätt att äta
Ny forskning med ryggfenskamera visar att världens största fisk, valhajen, använder sig av ett stort antal okända metoder för att hitta föda på djupet.
Kameror på valhajars ryggfenor vid Ningaloo Reef har dokumenterat 36 beteenden, däribland sex tidigare okända metoder för födosök, enligt en studie från AIMS och Murdoch University publicerad i Marine Biology. Resultaten visar att valhajen använder varierade tekniker för att hitta föda på olika djup.
Världens största fisk, valhajen (Rhincodon typus), har länge betraktats som en majestätisk men gåtfull filtrerare. Genom att fästa kameror på djurens ryggfenor vid Ningaloo Reef har forskare från Australian Institute of Marine Science (AIMS) och Murdoch University nu kunnat kartlägga hajens vardagsliv på ett helt nytt sätt. Resultaten visar att valhajen är en långt mer aktiv och varierad jägare än man tidigare anat.
En omfattande katalog av beteenden
Studien, som publicerats i tidskriften Marine Biology, har identifierat totalt 36 olika beteenden hos arten. Detta utgör den mest omfattande katalogen över valhajens rörelsemönster som någonsin skapats. Av dessa var tolv beteenden kopplade till födosök, varav sex var helt nya för vetenskapen. Bland de tidigare okända metoderna finns så kallad "glidfiltrering", där hajen låter sig sjunka långsamt genom vattenpelaren med öppen mun, och "dykfiltrering", där den simmar målinriktat mot havsbotten för att fånga upp så mycket föda som möjligt längs vägen.
Deras breda utbud av utfodringsstrategier, från att aktivt suga in bytesrikt vatten till att effektivt sjunka med munnen öppen, innebär att de kan maximera sina möjligheter i olika miljöer, säger Christine Barry, doktorand vid AIMS och huvudförfattare till studien.
Anpassning till näringsfattiga vatten
Forskarna betonar att valhajens roll som en flitig "småätare" är en nyckel till dess överlevnad. Till skillnad från andra stora filtrerare, som bardvalar eller brugdar, uppvisar valhajen en större flexibilitet i hur den äter. Enligt studien är detta troligen anledningen till att de kan trivas i tropiska vatten där tillgången på föda ofta är gles och ojämnt fördelad. Genom att utnyttja olika tekniker på alla havsdjup kan de tillgodose sitt enorma energibehov trots att deras byten främst består av mikroskopiska djur som hoppkräftor.
Undersökningen understryker även vikten av Ningaloo Reef utanför Australiens västkust som en kritisk plats för arten. Dr Luciana Ferreira vid AIMS beskriver området som ett tryggt skafferi för hajarna. Informationen, som även spridits via forskningsinstitutets sociala medier, visar att de fästade kamerorna satt kvar i upp till 24 timmar och gav ett unikt förstapersonsperspektiv på djurens liv.
Dessa nya insikter om valhajens komplexa födosök kommer nu att ligga till grund för framtida skyddsåtgärder för att bevara arten och dess viktigaste livsmiljöer.
