Nytt ljudbibliotek identifierar späckhuggare
Ett nytt digitalt ljudarkiv gör det möjligt att identifiera specifika populationer och familjegrupper av späckhuggare enbart genom deras unika läten och dialekter.
Längs Kanadas västkust lever späckhuggaren Orcinus orca i komplexa sociala grupper. Varje grupp har ett unikt akustiskt fingeravtryck. I det nya projektet Orca Call Catalogue har forskare vid Simon Fraser University (SFU) samlat årtionden av inspelningar i ett öppet, sökbart bibliotek. Med verktyget kan både experter och entusiaster avgöra exakt vilken familjegrupp som hörs i inspelningar från undervattensmikrofoner.
Dialekter som liknar mänskliga språk
Vid Stilla havets kust finns tre ekotyper av späckhuggare: de bofasta, de tillfälliga transienta (Bigg’s) och utsjöspäckhuggare. Inom dessa grupper finns klaner och undergrupper med så särpräglade dialekter att skillnaderna kan liknas vid mänskliga språkfamiljer. John Ford, forskare emeritus vid Fisheries and Oceans Canada, förklarar att skillnaderna är stora även när djuren rör sig i samma vatten.
Jämförelsen av dialekter mellan klaner inom en bofast population som Northern Residents är som att jämföra mandarin med swahili. Det finns inga gemensamma läten mellan dessa klaner, trots att de tillhör samma population.
– John Ford, forskare emeritus vid Fisheries and Oceans Canada.
Läten ger ledtrådar om känslor
Katalogen sorterar ljuden, men ger också ledtrådar om djurens tillstånd. Enligt forskarna kan variationer i tonhöjd och tempo avslöja späckhuggarnas humör. Ett kortare läte med högre frekvens tyder ofta på upprymdhet, på samma sätt som människor höjer rösten och talar snabbare vid starka känslor. Det ger naturvårdare ett nytt verktyg för att förstå hur predatorerna påverkas av störningar som buller från sjöfart.
Arbetet med katalogen ingår i HALLO-projektet (Humans and Algorithms Listening to Orcas). Ruth Joy, huvudansvarig forskare för HALLO-teamet, betonar att katalogiseringen är ett avgörande steg för att kunna koppla specifika ljud till djurens beteenden.
Späckhuggarens hjärna är så olik vår, och en enorm del av den är dedikerad till akustisk bearbetning av ljud. Sättet vi förmedlar information och språk på är förmodligen helt främmande för hur de gör det.
– Ruth Joy, huvudansvarig forskare vid HALLO-teamet, SFU.
Förhoppningen är att mer kunskap om gruppernas förflyttningar och kritiska livsmiljöer ska göra arbetet med att bevara regionens hotade populationer effektivare.
Källa: New sound catalogue reveals who's who in the world of killer whales - Technology Org