Jättepanda
Ailuropoda melanoleuca (David, 1869)
Engelskt namn: Giant Panda
Av David C. Bernvi
Jättepandan lever i Kinas bergsskogar och ägnar en stor del av dagen åt att äta bambu. En särskild extratumme hjälper den att hålla stjälkarna medan de kraftiga käkarna bearbetar födan.
Jättepandan är en björn med kraftig kropp, runt huvud och kort svans. Pälsen är vit med svarta partier på benen, skuldrorna och öronen samt runt ögonen. Trots att arten tillhör ordningen rovdjur består födan nästan helt av bambu. Kraftiga käkar och breda kindtänder hjälper den att bearbeta växtmaterialet. Den lever huvudsakligen ensam utanför parningstiden.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Ursidae
- Släkte
- Ailuropoda
- Art
- Ailuropoda melanoleuca
Utbredning
Jättepandans naturliga utbredning finns i centrala Kina. I beskrivningen från 2002 är utbredningsområdet begränsat och uppsplittrat, där kvarvarande livsmiljöer ligger åtskilda och förflyttningar mellan dem försvåras.
Livsmiljö
Jättepandan lever i bergsskogar och blandskogar med barrträd och lövträd där det finns bambubestånd. Livsmiljöerna anges ligga på 1 200–3 900 meters höjd. Under vintern söker den sig till lägre höjder. Den bygger inga permanenta bon utan tar skydd i träd och grottor. Arten vistas främst på marken, men kan också klättra bra och simma.
Längd och vikt
Kroppslängden anges till 1,5–1,8 meter och vikten till 80–125 kilogram. Mankhöjden är omkring 65–70 centimeter. Måtten är angivna intervall, inte dokumenterade rekordmått. Kroppen är kompakt med kraftigt skulder- och nackparti, medan bakdelen är mindre. Nyfödda ungar väger bara omkring 0,085–0,140 kilogram och är blinda och hjälplösa vid födseln.
Föda
Bambu utgör mer än 99 procent av jättepandans föda. Den äter bland annat stjälkar, skott och blad och kan ägna 10–12 timmar om dagen åt att äta. Födan kan även omfatta frukt, små däggdjur, fisk och insekter. Pandan sitter ofta upprätt när den äter, så att framtassarna är fria att hålla och hantera bambun.
Fortplantning
Parningen sker från mars till maj, och honan är brunstig under ungefär ett till tre dygn. Det befruktade äggets implantation kan fördröjas. Dräktigheten anges till 112–163 dygn och de flesta ungar föds i augusti eller september. Kullen omfattar en till tre ungar. Honan sköter ungarna, som avvänjs vid omkring 46 veckor och kan stanna hos henne i upp till 18 månader.
Bevarandestatus
Jättepanda är klassad som sårbar (VU) i IUCN:s globala rödlista. Sårbar är en av de tre hotade kategorierna och anger hög risk för utdöende i vilt tillstånd. Kategorin beskriver arten som helhet i den globala bedömningen, inte att varje lokal population har samma utveckling. Den ska därför inte direkt översättas till en nationell rödlistning eller till regler om juridiskt skydd.
Registrerade fynd enligt GBIF
Jättepandans naturliga utbredning finns i centrala Kina. I beskrivningen från 2002 är utbredningsområdet begränsat och uppsplittrat, där kvarvarande livsmiljöer ligger åtskilda och förflyttningar mellan dem försvåras.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Jättepandan går inte i vinterdvala.
- • Den så kallade extratummen består av ett förstorat handledsben täckt av en hudkudde.
- • Breda, flata kindtänder hjälper till att mala bambu.
- • Doftmarkeringar och läten används i samband med fortplantningen.

