NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Isbjörn

Ursus maritimus Phipps, 1774

Engelskt namn: Polar Bear

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Isbjörn
© Zoologi.se / Caracal Publishing.
Kroppen är kraftig, halsen lång och huvudet relativt litet jämfört med andra björnars. Pälsen ser vanligen vit ut, men hårstråna saknar pigment och huden är svart.

Isbjörnen lever vid Arktis havsis, där den främst jagar sälar. Breda tassar hjälper den att simma, medan pälsen under fötterna ger isolering och fäste på isen.

Isbjörnen är en stor björn som lever i Arktis och är nära knuten till havsisen. Den jagar främst sälar och använder isen som jaktmark. Kroppen är kraftig, halsen lång och huvudet relativt litet jämfört med andra björnars. Pälsen ser vanligen vit ut, men hårstråna saknar pigment och huden är svart. Arten lever oftast ensam, med undantag för honor med ungar och par under parningen.

Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Mammalia
Ordning
Carnivora
Familj
Ursidae
Släkte
Ursus
Art
Ursus maritimus

Utbredning

Isbjörnen har en cirkumpolär utbredning i Arktis runt Nordpolen. Den finns bland annat i Alaska, Kanadas arktiska övärld, på Grönland och Svalbard samt i ryska Arktis. Utbredningen följer Norra ishavets packis och kusternas landfasta is. Under vintern rör sig björnarna längs isens sydligare delar. Sommartid följer de den tillbakadragande iskanten eller stannar vid öar och kuster där is finns kvar.

Livsmiljö

Packisen i Norra ishavet är isbjörnens främsta livsmiljö. Iskanter och områden med isvallar, sprickor och återfrusen is ger goda möjligheter att jaga. När havsisen förändras med årstiderna förflyttar sig björnarna mellan olika områden. På sommaren kan de vistas på drivande is eller längs kuster med landfast is. De kan också bli kvar på land när isen försvinner.

Längd och vikt

Vuxna hanar väger 300–800 kilogram och kan bli upp till 2,5 meter långa från nos till svansspets. Honor är mindre, med en vikt på 150–300 kilogram och en längd på 1,8–2 meter. Mankhöjden kan nå 1,6 meter. Nyfödda ungar väger omkring 0,6 kilogram. När de lämnar lyan på våren har vikten ökat till ungefär 10–15 kilogram.

Föda

Isbjörnen är en predator som främst äter vikare, men också jagar andra sälar. Den tar även sjöfåglar och deras ägg, små däggdjur och fisk samt äter kadaver. Vanligen väntar den vid sälarnas andningshål eller smyger sig nära sälar som ligger på isen. Hud och energirikt späck äts först. Resterna kan bli föda åt andra isbjörnar och fjällrävar.

Fortplantning

Parningen sker från mars till juni. Fördröjd implantation gör att dräktigheten varar 195–265 dagar. Honan gräver en snölya på land under hösten och föder där mellan november och januari. Kullen omfattar en till fyra ungar, i genomsnitt två. Ungarna föds med slutna ögon och päls. Honan sköter ensam om dem, och de stannar hos henne i två till tre år.

Registrerade fynd enligt GBIF

Isbjörnen har en cirkumpolär utbredning i Arktis runt Nordpolen. Den finns bland annat i Alaska, Kanadas arktiska övärld, på Grönland och Svalbard samt i ryska Arktis. Utbredningen följer Norra ishavets packis och kusternas landfasta is. Under vintern rör sig björnarna längs isens sydligare delar. Sommartid följer de den tillbakadragande iskanten eller stannar vid öar och kuster där is finns kvar.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap. Visningen är geografiskt avgränsad av redaktionen.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering