NyhetsbrevTipsa redaktionen

Senaste nytt

Tillbaka

Ranavirus slår ut brasilianska groddjur

En studie visar att återkommande utbrott av ranavirus har orsakat en kraftig minskning av apfroskor i Brasilien. Forskare ser nu viruset som ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden.

Redaktionen
Publicerad 16 november 2026 kl. 11:35
Dela
Ranavirus orsakar massdöd bland grodyngel i Brasiliens Atlantskog. I ett kärr i Santa Catarina har återkommande utbrott minskat reproduktionen hos apfroskan Phyllomedusa distincta med 83 procent.
Foto: Germano Woehl Jr./Rã-Bugio Institute.
Ranavirus orsakar massdöd bland grodyngel i Brasiliens Atlantskog. I ett kärr i Santa Catarina har återkommande utbrott minskat reproduktionen hos apfroskan Phyllomedusa distincta med 83 procent.

I reservaten i den brasilianska Atlantskogen har ranavirus orsakat massdöd bland grodyngel. Forskare knutna till forskningsstiftelsen FAPESP har för första gången i Sydamerika kunnat bevisa att viruset ligger bakom dödsfallen. I ett kärr i delstaten Santa Catarina har utbrotten lett till att reproduktionen hos apfroskan Phyllomedusa distincta har minskat med 83 procent.

Allvarliga vävnadsskador hos ynglen

Studien, som publicerats i tidskriften Biodiversity and Conservation, visar att viruset orsakar en snabb och svår infektion hos grodyngel. Angreppet leder till nekros i vitala organ som levern och till synliga blödningar i ögonen. Aline Fonseca genomförde studien som en del av sin doktorsavhandling vid det federala universitetet i Paraná (UFPR). Hon betonar fyndens betydelse.

Trots flera misstänkta dödsfall dokumenterade i Amerika är detta första gången som ranavirus har bevisats vara dödsorsaken hos en inhemsk art genom analys av vävnadsprover och virus isolerade från djurens levrar.

– Aline Fonseca, forskare vid det federala universitetet i Paraná (UFPR).

Mellan 2024 och 2026 dokumenterades tre större utbrott i reservatet Rã-Bugio Sanctuary. Av de insamlade döda apfroskorna testade nästan 89 procent positivt för viruset, med extremt höga virusmängder. Även arten Boana bischoffi drabbades av infektionen. Där var antalet döda individer dock inte tillräckligt stort för att dödsfallen skulle klassas som en massdöd.

Klimatets roll i smittspridningen

Forskarna analyserade väderdata och fann att risken för utbrott ökade markant när luftfuktigheten sjönk från 90 till 65 procent under veckorna före massdöden. Enligt Aline Fonseca kan den låga fuktigheten stressa groddjurens immunsystem samtidigt som viruset lättare förökar sig. Sjunkande vattennivåer i dammarna tvingar också ynglen att leva tätare, vilket gör det lättare för smittan att spridas mellan individer.

Luís Felipe Toledo, professor vid universitetet i Campinas (IB-UNICAMP), drar paralleller till den sedan tidigare kända chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis, som länge varit det största hotet mot groddjur. Han menar att ranaviruset, som redan är spritt i Atlantskogen, kan utgöra en lika stor risk för utrotning.

Kanske har ranaviruset funnits här under lång tid. Det återstår att förstå vad som förändrats för att det ska bli ett hot.

– Luís Felipe Toledo, professor vid universitetet i Campinas (IB-UNICAMP).

Forskarlaget planerar nu att undersöka historiska prover från museer. Med hjälp av dem vill forskarna kartlägga hur länge viruset har funnits i regionen och hur det har påverkat bestånden över tid.

Källa: Deadly virus reduces tree frog population by 83% in Atlantic Forest reserve | EurekAlert!

biologisk mångfaldbrasilienforskninggroddjurranavirus
Dela

Vad tycker du?

Starta en diskussion om artikeln

Läs vidare