Dödlig svamp bakom groddöd i Brasilien
Genom analyser av museimaterial har forskare kunnat spåra hur en invasiv chytridsvamp orsakade omfattande amfibiedöd i den brasilianska atlantregnskogen.
I årtionden har massdöden bland amfibier i den brasilianska atlantregnskogen varit en vetenskaplig gåta. En studie publicerad i Molecular Ecology visar nu hur den invasiva chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis ligger bakom de historiska nedgångarna. Genom att analysera äldre prover från museisamlingar och jämföra dem med moderna fynd har forskare kunnat rekonstruera förloppet.
Forskargruppen, med deltagare från bland annat Pennsylvania State University och Smithsonian Institution, undersökte vävnader från amfibier med molekylär screening och histopatologi. I prover som samlats in före de stora populationsminskningarna fann de inga spår av svampen. Omedelbart efter att nedgångarna börjat var infektionen däremot utbredd. Det pekar på att en främmande art då hade invaderat området.
Studien visar att det var den globala panzootiska linjen, känd som Bd-GPL, som invaderade regionen. Till en början varierade infektionens utbredning kraftigt mellan arter. Forskarna tror att det beror på skillnader i medfödd mottaglighet och i arternas livsmiljöer. I nutida populationer är förekomsten av svampen mer enhetlig, vilket tyder på att en form av tolerans har utvecklats över tid. Naturligt urval har bidragit till motståndskraft mot patogenen.
I takt med att mänsklig aktivitet påskyndar spridningen av patogener och andra invasiva arter har rekonstruktionen av det tidiga förloppet vid oupptäckta invasioner blivit en central utmaning inom sjukdomsekologi och invasionsbiologi.
– Ur studien av Boyette m.fl. i Molecular Ecology.
Resultaten ger de första platsspecifika bevisen som kopplar Bd-GPL-invasionen till de tidigare oförklarliga förlusterna av biologisk mångfald i Brasilien. Arbetet visar värdet av naturhistoriska museer som biologiska arkiv. Med hjälp av samlingarna kan forskare i efterhand spåra orsaker till ekologiska katastrofer som annars skulle ha förblivit oförklarade. Kunskapen bidrar till förståelsen av hur framtida utbrott av infektionssjukdomar kan påverka världens kvarvarande groddjur.
Källa: Molecular Ecology | Molecular Genetics Journal | Wiley Online Library