Nyupptäckt flygödla hittad i gammalt arkiv
Forskare har identifierat en ny art av tandlösa flygödlor i brittiska museisamlingar. Fyndet av Hintighernia edingerae kastar nytt ljus över djurgruppens ursprung i Europa.
Ett fossil som legat i samlingarna vid Sedgwick Museum of Earth Science i Cambridge sedan 1870-talet har visat sig tillhöra en tidigare okänd art av flygödla. Arten har fått namnet Hintighernia edingerae och tillhör tapejariderna, en grupp tandlösa flygödlor som ofta kännetecknas av stora kammar på huvudet. Fossilet består av ett fragment av ett skalltak. Det har varit känt i över 150 år, men har tidigare felaktigt förts till andra släkten.
En europeisk pusselbit
Upptäckten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Zoological Journal of the Linnean Society. Forskarna Rubi Pêgas, Kamila Bandeira, Borja Holgado och Darren Naish har gjort en ny analys av det 7,5 centimeter långa fossilfragmentet från lagerföljden Cambridge Greensand. Tidigare antogs tapejarider främst ha funnits i Sydamerika, men det nya fyndet stärker teorin om att gruppen kan ha haft sitt ursprung i Eurasien för omkring 100 till 105 miljoner år sedan.
Det framstår som allt mer troligt att Europa var betydelsefullt i den här gruppens historia. Vår biogeografiska analys tyder på att Eurasien, och kanske specifikt Europa, var ursprungsområdet för gruppen.
– Ur studien av Pêgas m.fl. i Zoological Journal of the Linnean Society.
Namnet Hintighernia är hämtat från ur-brittiska och betyder vägens herre, en direkt motsvarighet till det brasilianska släktnamnet Tapejara på tupi-språket. Artnamnet edingerae hedrar Joanna Ottilie ”Tilly” Edinger, som anses vara grundaren av modern paleoneurologi. Genom att datortomografera fossilet vid ett forskningscentrum i Spanien kunde forskarna återskapa flygödlans hjärna digitalt. Rekonstruktionen visar ovanligt runda hjärnhalvor. Det skiljer den från många andra flygödlor, som ofta har mer spetsiga hjärnformer.
Ekosystemets flygande invånare
Fossilen i Cambridge Greensand är så kallat omarbetade. Det innebär att de först fossiliserades, sedan sköljdes ur sina ursprungliga lager och bäddades in i yngre sediment. Därför är många av fynden fragmentariska. Genom att jämföra skalltaket med andra fynd i London har forskarna även kunnat identifiera nackkotor och delar av ett överarmsben som troligen tillhör samma art. Dessa flygödlor levde sida vid sida med andra stora flygande predatorer i ett komplext ekosystem under kritperioden. Forskarna fortsätter nu att undersöka hur den unika hjärnan hos Hintighernia edingerae påverkade djurets biologi och beteende.
Källa: A New Tapejarid Pterosaur from the English Cretaceous — Tetrapod Zoology