Klamydiasmitta hotar koalans framtid
Den australiska koalan hotas av en utbredd klamydiapandemi. Forskare strider nu om effektiviteten hos det nyligen godkända vaccinet för att rädda den utrotningshotade arten.
Vid djursjukhus i östra Australien är synen av magra koalor med inflammerade urinblåsor och rinnande, röda ögon allt vanligare. Det är tecken på klamydios, en bakteriell infektion orsakad av Chlamydia pecorum som sprids vid parning eller nära kontakt. Sjukdomen leder ofta till blindhet och sterilitet, vilket har drivit koalan (Phascolarctos cinereus) till listan över utrotningshotade arter i stora delar av landet rapporterar The Guardian.
Problem med antibiotika
Att behandla vilda koalor är förenat med stora risker. Till skillnad från klamydia hos människor kan behandlingen hos koalor vara dödlig. Djuren är beroende av specifika tarmbakterier för att kunna bryta ner giftiga eukalyptusblad. Enligt Dr Lyndal Hulse, forskare vid University of Queensland, kan antibiotika slå ut dessa nyttiga mikrober, vilket leder till kraftig viktnedgång och fatal obalans i tarmfloran.
Strid om vaccinets effekt
Förväntningarna var därför höga när den australiska myndigheten APVMA godkände ett vaccin hösten 2025. Men nu ifrågasätts skyddseffekten. Professor Keith Chappell vid University of Queensland menar att en tidigare studie innehöll ett allvarligt analysfel som överskattade vaccinets förmåga att minska dödligheten.
Vi identifierade ett fel i dataanalysen där överlevnad före vaccination felaktigt tillskrevs vaccinet. Efter korrigering fanns ingen signifikant skillnad i överlevnad mellan vaccinerade och ovaccinerade koalor.
– Ur en förhandsversion av studien av Dr Keith Chappell och Dr Michaela Blyton vid University of Queensland.
Trots kritiken står myndigheten fast vid sitt godkännande och betonar att vaccinet kan bidra till att minska de kliniska symtomen, även om det inte helt förhindrar sjukdom eller död.
Nya metoder utvecklas
Parallellt arbetar forskare vid Queensland University of Technology med ett alternativt vaccin som ges via ett biologiskt nedbrytbart implantat. Metoden ska lösa logistiken med att fånga in vilda djur för en andra dos. Dr Freya Russell vid lärosätet beskriver de tidiga försöken som lovande, men påpekar att man av etiska skäl avstått från placebokontroller i de mest drabbade områdena då det skulle innebära att man undanhåller vård från sjuka djur. Kampen för att finna en långsiktigt hållbar lösning fortsätter nu genom utökade fältstudier i New South Wales.
