Igelkotten fridlyst i 2026 års nationella artlista
Den 1 november trädde regeringens nya bestämmelser för nationell fridlysning i kraft. Bland djuren som får ett stärkt skydd finns igelkotten och ett stort antal pollinerande insekter.
Regeringen har ändrat artskyddsförordningen och därmed reglerna för vilka arter som ska vara fridlysta i Sverige. De ändrade bestämmelserna trädde i kraft den 1 november. Fridlysningen inriktas nu på de arter som bedöms ha de mest akuta skyddsbehoven utifrån rödlistans vetenskapliga underlag. Listan omfattar drygt 230 arter, med fler djurarter och färre av de tidigare fridlysta kärlväxterna.
Stärkt skydd för hotade djurarter
Igelkotten Erinaceus europaeus hör till tillskotten på listan. Arten har enligt uppgifter från Klimat- och näringslivsdepartementet minskat i antal under det senaste decenniet. Det nya skyddet omfattar även ett stort antal pollinerande insekter, däribland olika arter av steklar och fjärilar. En av de nytillkomna fjärilarna är trolldruvemätaren Baptria tibiale. Förändringarna berör också livet i vattnet. Ålen Anguilla anguilla har nu tagits upp på den nationella listan.
Nu inför vi ett mer effektivt och träffsäkert skydd för våra fridlysta arter. De arter som är verkligt hotade ska få ett starkare skydd än i dag, samtidigt som vi inte i onödan stoppar skogsbruk, energiproduktion eller andra verksamheter som är viktiga för Sveriges utveckling. Så skapar vi ett artskydd som både stärker den biologiska mångfalden och fungerar i praktiken.
– Romina Pourmohktari, klimat- och miljöminister vid Klimat- och näringslivsdepartementet
Fortsatt skydd för groddjur
Vissa djurgrupper behåller sitt heltäckande skydd, trots att artlistan kortas. Samtliga naturligt förekommande groddjur och kräldjur i Sverige ska även fortsättningsvis vara fridlysta i hela landet. Regeringen betonar att ändringarna ska göra artskyddet mer förutsebart för markägare. Landsbygdsminister Peter Kullgren framhåller att fridlysningen inte i onödan ska försvåra pågående markanvändning som jord- och skogsbruk.
De nya bestämmelserna ersätter de äldre och innebär att rödlistan nu är det främsta verktyget för att identifiera vilka djur som behöver lagstadgat skydd. När myndigheterna tillämpar reglerna behöver de hantera avvägningen mellan att bevara biologisk mångfald och att ge utrymme för ekonomisk markanvändning.
Källa: Nationell fridlysning – beslut om ändrade bestämmelser och ny artlista - Regeringen.se
Nyhetsbrev
Få de mest lästa nyheterna om djur och natur i din inkorg
Redaktionen väljer ut periodens viktigaste rapportering om hav, arter, vetenskap och miljö. Du kan avsluta när som helst.

