NyhetsbrevTipsa redaktionen

Senaste nytt

Tillbaka

COP17: Historiskt naturavtal nått efter intensiva förhandlingar

Efter två veckors förhandlingar i Armenien har nästan 200 länder enats om en ny handlingsplan för att skydda världens biologiska mångfald. Finansieringsfrågan förblir dock en utmaning.

Redaktionen2 november 2026 kl. 05:30
Dela
Nästan 200 länder har vid COP17 i Jerevan enats om centrala delar i en ny global handlingsplan för att skydda den biologiska mångfalden. Finansieringen av naturvårdsarbetet är fortsatt en olöst knäckfråga.
Foto: Cop17 armenia celebrities, CC0
Nästan 200 länder har vid COP17 i Jerevan enats om centrala delar i en ny global handlingsplan för att skydda den biologiska mångfalden. Finansieringen av naturvårdsarbetet är fortsatt en olöst knäckfråga.

I Armeniens huvudstad Jerevan har delegater från nästan 200 länder efter dramatiska övertidsförhandlingar enats om centrala delar i en ny global handlingsplan för naturen. Mötet, som präglats av hårda diskussioner, avslutades tidigt på lördagsmorgonen när mötesordföranden Hambardzum Matevosyan kunde förkunna att parterna nått en överenskommelse.

En kamp mot klockan för biologisk mångfald

Syftet med toppmötet har varit att operationalisera de mål för biologisk mångfald som sattes upp för fyra år sedan. Trots att vissa framsteg noterats, såsom återhämtningen av elefantpopulationer i södra Afrika, är det övergripande läget för världens arter fortsatt kritiskt. Avtalet i Jerevan syftar till att få arbetet med att hejda artdöden tillbaka på rätt spår inför 2030.

Finansieringen är den stora knäckfrågan

Trots jubel över det godkända dokumentet kvarstår betydande utmaningar, särskilt rörande ekonomi. Konflikten mellan rika länder och utvecklingsländer om vem som ska betala för bevarandet av ekosystemen har varit central genom hela processen. Utan konkreta finansiella åtaganden riskerar planerna att stanna på pappret.

Vilda djur som klimatlösning

Parallellt med de politiska förhandlingarna har vilda djurs roll för klimatet fått ökad uppmärksamhet. Enligt rapporter från mötet erkänns nu vilda djur officiellt som kritiska möjliggörare för naturbaserade lösningar på klimatkrisen. Detta markerar ett skifte där bevarande av arter inte bara ses som en isolerad naturvårdsfråga, utan som en integrerad del i arbetet med att stabilisera jordens klimat.

De viktigaste besluten och överenskommelserna i Jerevanplanen

- Jerevanplanen antogs: Länderna enades om en ny handlingsplan för att påskynda arbetet med att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald fram till 2030.

- Nästan 19,7 miljarder kronor i nya finansieringsåtaganden: Under konferensen presenterades nya finansieringsinitiativ på närmare 2 miljarder amerikanska dollar för att stödja biologisk mångfald och naturvård.

- 560 miljoner dollar (cirka 5,5 miljarder kronor): Avsattes genom den nionde finansieringsperioden för Global Environment Facility (GEF-9) och Global Biodiversity Framework Fund.

- 500 miljoner dollar (cirka 4,9 miljarder kronor): Presenterades genom Species Recovery Alliance, med fokus på att återhämta hotade arter.

- Över 330 miljoner dollar (cirka 3,25 miljarder kronor): Presenterades genom Value Nature Fund, som ska mobilisera privat kapital till naturvård.

- Minskade miljöskadliga subventioner: Länderna enades om att påskynda arbetet med att minska ekonomiska incitament som skadar biologisk mångfald. Det befintliga globala målet är att minska sådana incitament med minst 500 miljarder dollar (cirka 4 925 miljarder kronor) per år till 2030.

- Målet om 30 procent skyddad natur: Länderna står fast vid målet att minst 30 procent av världens land- och havsområden ska skyddas till 2030. Målet kommer från Kunming–Montreal-ramverket från 2022.

- Återställning av förstörda ekosystem: Målet att återställa minst 30 procent av världens degraderade ekosystem till 2030 ligger fast.

- Stärkt inflytande för urfolk: De så kallade Sevan Guidelines antogs. De fastställer reglerna för ett permanent underorgan som ska ge urfolk och lokalsamhällen större inflytande över det internationella arbetet med biologisk mångfald.

- Marina ekosystem: Konferensen antog beslut om fortsatt arbete med marina och kustnära ekosystem, inklusive vetenskapligt underlag och internationellt samarbete kring havens biologiska mångfald.

- Invasiva främmande arter: Arbetet med att förebygga och bekämpa invasiva arter lyftes fram som en viktig del av det globala naturvårdsarbetet.

- Stärkt vetenskaplig övervakning: Länderna ska förbättra uppföljning, rapportering och vetenskapliga indikatorer för att kunna mäta hur väl de globala naturvårdsmålen uppnås.

- Framtida naturvårdsfinansiering: Länderna enades om kriterier för en permanent finansieringsmekanism efter 2030. Den slutliga utformningen ska behandlas vidare vid COP18.

- Nästa konferens: COP18 kommer att hållas i Quito, Ecuador, år 2028.

Källa: https://www.aol.com/articles/global-nature-talks-reach-deal-012712000.html

biologisk mångfaldcop17🌱 Framgångssagor & Bevarande🌍 Klimat & Miljöpolitikmiljöpolitiknaturvård
Dela

Vad tycker du?

Starta en diskussion om artikeln

Läs vidare