FN-målen för biologiskt mångfald uteblir
Världen håller inte takten för att nå naturmålen till 2030, enligt en rapport som UNEP lyfter fram. Den 19 oktober inleds FN:s biodiversitetsmöte i Armenien, där framstegen ska granskas.
Representanter från fler än 190 länder samlas i Jerevan i Armenien när FN:s konferens om biologisk mångfald, COP17, inleds den 19 oktober. För första gången ska länderna formellt granska framstegen inom Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, enligt FN:s miljöprogram UNEP.
Ramverket antogs 2022 och innehåller 23 handlingsinriktade mål. Till 2030 ska bland annat 30 procent av skadade ekosystem återställas och 30 procent av världens land och hav bevaras. Överenskommelsen ska bromsa en människodriven naturkris där 1 miljon arter pressas mot utrotning.
Framstegen räcker inte
Enligt rapporten State of Biodiversity Action, som UNEP hänvisar till, kommer världen med nuvarande takt inte att nå ramverkets 23 globala mål till 2030. Färre än hälften av de nationella målen för biologisk mångfald ligger i fas för att uppnås under detta årtionde.
Samtidigt har fler än 90 procent av ramverkets undertecknare satt nationella mål, och 70 procent rapporterar om dem. Andelen land och inlandsvatten som omfattas av bevarande har ökat sedan 2020 och ligger nu på 18 procent. Ökningstakten bedöms dock inte räcka för att nå målet på 30 procent till 2030.
Finansiering på förhandlingsbordet
Under mötet väntas delegaterna förhandla om en plan kallad Yerevan Pathway, som ska påskynda genomförandet. Förslaget skulle bland annat tillföra ytterligare 200 miljarder amerikanska dollar om året till projekt för biologisk mångfald. Det handlar alltså om en plan som ska förhandlas, inte om redan säkrade pengar.
Enligt UNEP uppger många utvecklingsländer att de saknar ekonomiska möjligheter att kraftigt utöka naturvården. Samtalen ska också behandla privat finansiering. I dag kommer 90 procent av finansieringen för naturrelaterade insatser från offentliga källor.
Naturvård i fler politikområden
En annan huvudfråga är hur bevarande och återställning kan integreras i ekonomisk politik, bland annat inom jordbruk, handel och finans. Förstörelse av naturområden anges som den främsta drivkraften bakom förlusten av biologisk mångfald. Omkring 75 procent av jordens landyta har förändrats betydligt av människor.
Även lokala myndigheters och urfolks bidrag till naturvården väntas diskuteras. Den 29 oktober ska UNEP och partnerorganisationer publicera sin första rapport om hur länderna uppfyller sina åtaganden om återställning, däribland hur landskap återställs och arters återkomst främjas.
Källa: Here’s what to expect at a “pivotal” UN conference on biodiversity
