Världens naturskydd närmar sig 30 procent
Ny forskning visar att hela 27 procent av jordens landyta kan betraktas som skyddad natur, vilket för oss oväntat nära FN:s globala mål inför 2030.
Världens länder har genom FN-avtal förbundit sig att skydda 30 procent av planetens land- och havsyta till år 2030. Länge har målet sett ouppnåeligt ut, då officiella siffror endast redovisat 18,5 procents skydd på land. Men en ny studie från Durrell Institute of Conservation and Ecology vid University of Kent kastar nytt ljus över situationen och visar att vi är betydligt närmare målet än vad man tidigare trott.
Dolda naturreservat räknas in
Forskarlaget, vars resultat publiceras i tidskriften Nature, har kombinerat globala mätningar med nationella databaser över bevarandeområden. Genom att inkludera områden som stöder biologisk mångfald men som ännu inte erkänts internationellt, stiger den totala siffran för skyddad landyta till 26,8 procent. Studien pekar på att det finns en stor mängd lokalt förvaltad natur som fallit mellan stolarna i den globala statistiken.
Med fyra år kvar verkar den terrestra delen av 30-procentsmålet vara utom räckhåll. Vår analys tyder på att mycket mer av landet befinner sig i någon typ av bevarandeområde än vad som för närvarande erkänns, säger Helen O'Neill, forskare vid Institute of Zoology i London och studiens huvudförfattare.
Viktiga livsmiljöer saknar skydd
Trots de optimistiska siffrorna varnar forskarna för att slå sig till ro. Det finns fortfarande betydande luckor i det globala nätverket av skyddad natur. Särskilt utsatta är ekosystem som gräsmarker och buskmarker, vilka hyser unika arter men ofta förbises till förmån för skogsområden. Att nå procentsatsen är inte heller tillräckligt i sig; placeringen av områdena är avgörande för att de ska göra verklig nytta för den biologiska mångfalden.
Krav på effektiv förvaltning
Enligt medförfattaren Heather Bingham, som leder Protected Planet Initiative vid FN:s miljöprogram, krävs det mer än bara gränsdragningar på en karta. Områdena måste förvaltas effektivt, vara sammanhängande och inkludera olika typer av ekosystem. Dessutom måste förvaltningen ske på ett rättvist sätt som inkluderar lokalbefolkningen. Bob Smith, föreståndare vid Durrell Institute, understryker att en ökning av arealen betyder lite om inte platserna vårdas på rätt sätt.
Nu väntar ett intensivt arbete med att officiellt erkänna dessa nationella skyddszoner för att säkerställa att världens ekosystem får det formella skydd de behöver inför framtiden.
