COP17: Flyttfåglarnas livsmiljöer pressas
Hela 45 procent av de flyttfågelarter som bedömts i en BirdLife-rapport minskar. Organisationen vill att COP17 ska leda till starkare skydd längs hela flyttvägar.
Skyddet av flyttfåglar behöver hänga ihop över nationsgränserna. Det är BirdLife Internationals budskap inför granskningen av världens naturvårdsarbete vid COP17 i Jerevan i Armenien. Som underlag lyfter organisationen en rapport där 45 procent av 1 843 bedömda flyttfågelarter uppges minska.
Enligt BirdLifes artikel, publicerad den 19 oktober, hålls mötet inom FN:s konvention om biologisk mångfald den 19–30 oktober 2026. Där ska länderna göra den första gemensamma globala granskningen av framstegen inom Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.
Svaga länkar längs flyttvägarna
Flyttfåglar kan vara beroende av ett fåtal viktiga platser under resor som sträcker sig över tusentals kilometer. När en våtmark dräneras eller en kustmiljö försvinner kan följderna därför nå långt utanför det berörda området. Skydd i ett land räcker inte alltid om fåglarna förlorar livsmiljöer på andra delar av flyttvägen.
BirdLife hänvisar till en upplaga av State of the World’s Birds med fokus på flyttande arter, som enligt organisationen presenterades vid ett möte i Nairobi i september. Av de viktiga platser som övervakats under det senaste årtiondet uppges 58 procent vara i dåligt eller mycket dåligt skick.
Siffrorna gäller rapportens bedömda arter och övervakade platser. Artikeln anger inte hur många platser som ingår, hur de valts ut eller vilka kriterier som använts för tillståndsbedömningen. Den redovisar inte heller vilken tidsperiod uppgiften om arternas minskning avser.
Krav på skydd och restaurering
BirdLife efterlyser snabbare skydd och restaurering, särskilt i hav, kustmiljöer och sötvatten. Organisationen vill också att länderna minskar subventioner som skadar naturen och avsätter finansiering och praktiskt stöd för naturvårdsarbetet. Detta är organisationens krav inför förhandlingarna, inte beslut som artikeln visar att mötet har fattat.
Som exempel på pågående arbete lyfter BirdLife initiativet Conserva Aves i Latinamerika och Karibien. Enligt artikeln pågår bevarandeprocesser i 179 områden som tillsammans omfattar tre miljoner hektar, med minst 500 lokalsamhällen direkt involverade. Arbetet omfattar bland annat formellt erkännande av bevarade områden, förvaltningsplaner och finansiering.
Uppgifterna betyder inte att samtliga områden redan har ett färdigt skydd eller att fågelbestånden där har återhämtat sig. BirdLife framhåller att det avgörande är vad som händer på platserna under åren som följer. Den aktuella artikeln kopplar därmed septemberrapportens resultat till frågan om hur länderna ska omsätta naturmålen i konkret arbete fram till 2030.
