Binas kemiska försvar kartlagt
Ny forskning visar hur honungsbin använder rumsligt organiserade kemiska försvar som propolis och honung för att forma bikupans mikrobiella landskap och bekämpa sjukdomar.
I den täta och varma miljön i en bikupa, där tusentals individer lever tätt inpå varandra, är risken för smittspridning konstant närvarande. En ny studie publicerad i tidskriften ISME Communications av forskare vid bland annat University of Sydney visar nu hur honungsbin (Apis mellifera) har utvecklat ett sofistikerat och rumsligt organiserat kemiskt försvar för att styra kolonins mikrobiom.
Ett levande immunförsvar
Forskarna har undersökt hur binas egna produkter – honung, propolis, vax och lagrat pollen – fungerar som en sorts externa komponenter i ett kollektivt immunförsvar. Genom att strategiskt placera ut dessa material i kupan skapar bina olika mikrobiella zoner. Studien visar att dessa kemiska barriärer inte bara dödar skadliga patogener utan också främjar tillväxten av nyttiga mikroorganismer som är nödvändiga för kolonins hälsa.
Propolis som medicinskt kitt
Särskilt intressant är rollen för propolis, även kallat bikitt. Detta hartsartade ämne, som bin samlar från växter och träd, fungerar som en kraftfull antimikrobiell barriär. Enligt studien är propolis en central del i att bibehålla en gynnsam balans i kupans bakterieflora, vilket minskar behovet för de enskilda binas immunförsvar att ständigt gå på högvarv.
Detta är ett exempel på social immunitet där superorganismen agerar tillsammans för att skapa ett motståndskraftigt ekosystem mot infektioner.
Uppgifterna om att binas förråd av honung och pollen aktivt bekämpar sjukdomar har även uppmärksammats på sociala medier, där forskningsresultaten beskrivs som en förklaring till hur bin kan överleva i miljöer med hög mikrobiell belastning. Resultaten ger ny insikt i hur komplexa samhällen kan hantera hälsorisker genom arkitektur och kemi.
Forskningen förväntas nu ligga till grund för framtida studier om hur biodlare bättre kan stötta binas naturliga försvar mot globala hot som olika bakterieangrepp och parasiter.
