NyhetsbrevTipsa redaktionen

Senaste nytt

Tillbaka

Stadskråkor mer vaksamma mot nya föremål

En ny studie visar att kråkor i staden är mer skeptiska mot främmande föremål än sina fränder på landsbygden, trots att de är vana vid människor.

Redaktionen
Publicerad 17 november 2026 kl. 13:19
Dela
Kråkor i stadsmiljö är mer vaksamma mot helt främmande föremål än kråkor på landsbygden, visar en ny studie. Fåglarnas tidigare erfarenheter påverkar vad de uppfattar som hotfullt.
Foto: Gordon Leggett, CC BY-SA 4.0
Kråkor i stadsmiljö är mer vaksamma mot helt främmande föremål än kråkor på landsbygden, visar en ny studie. Fåglarnas tidigare erfarenheter påverkar vad de uppfattar som hotfullt.

En kråka på landsbygden tvekar inför en hämtmatslåda, medan en stadskråka stannar upp vid en majskolv. Båda är vaksamma när de möter föremål som de inte känner igen från sin vardag. Beteendet kallas neofobi, rädsla för det nya. Biologer vid Binghamton University har undersökt hur erfarenhet formar detta beteende hos den amerikanska kråkan Corvus brachyrhynchos.

Erfarenhet styr rädslan

Forskarna studerade tio kråkfamiljer i stadsmiljön runt Ithaca och tio familjer på landsbygden i Dryden, New York. De lade fram jordnötter tillsammans med olika föremål – en sten, en majskolv, en papperslåda för mat och en lampfot i trä – och mätte fåglarnas reaktioner. Resultaten, som publicerats i Behavioral Ecology, visar att stadskråkorna var mer rädda än landsbygdens kråkor när de mötte helt främmande föremål.

De är både vaksamma mot nya saker och samtidigt väldigt nyfikna. Ibland övervinner de rädslan och lyckas utnyttja nya möjligheter.

– Dave J. Colucci, biolog vid Binghamton University

Resultatet överraskade forskarlaget. Tidigare studier hade ofta visat att stadslevande fåglar är mindre rädda. I den här studien tog forskarna däremot hänsyn till fåglarnas tidigare erfarenheter. Stadskråkorna kände igen hämtmatslådor men ryggade för majskolvar. För fåglarna på landet var det tvärtom. Enligt Anne Clark, professor emerita vid Binghamton University, är stadskråkans vaksamhet logisk eftersom nya möjligheter i staden ofta följs av nya hot.

Människans blick spelar roll

Forskarna undersökte även hur fåglarna reagerade på människors närvaro och blickar. Då var förhållandet det omvända. Kråkor på landsbygden flydde betydligt tidigare när en människa närmade sig, oavsett vart personen tittade. Stadskråkorna läste däremot av människans blickriktning och flög oftast bara iväg om personen tittade direkt på dem.

Man kan se det som en trubbig strategi mot predatorer på landsbygden. Ta inga risker, stanna inte för att utvärdera, var bara på den säkra sidan.

– Anne Clark, professor emerita vid Binghamton University

Forskarna drar slutsatsen att beteendet är en direkt anpassning till miljön, eftersom kråkor oftare jagas på landsbygden. I staden skulle en fågel som flyr för varje människa aldrig hinna leta föda på marken. Experimenten visar hur vilda djur kan använda sina erfarenheter för att bedöma faror och anpassa sig till en urbaniserad värld.

Källa: City crows and country crows don’t see the world the same way | EurekAlert!

djurbeteendeetologifåglar🦅 Fåglar & Ornitologikråkaurbanisering
Dela

Vad tycker du?

Starta en diskussion om artikeln

Läs vidare