Amazonas regnskog nära kritisk brytpunkt
Ny forskning visar att upp till 47 procent av Amazonas regnskog kan nå en brytpunkt år 2050, vilket riskerar att utlösa ett storskaligt ekosystemkollaps.
I 65 miljoner år har Amazonas skogar stått emot klimatiska svängningar. Nu varnar forskare för att detta komplexa system, som hyser över 10 procent av världens landbaserade biologiska mångfald, snabbt närmar sig en kritisk tröskel. Enligt en studie publicerad i tidskriften Nature riskerar mellan 10 och 47 procent av ekosystemet att utsättas för samverkande störningar som kan leda till oväntade övergångar och permanent kollaps fram till år 2050.
Fem faktorer bakom stressen
Forskarlaget, lett av Bernardo M. Flores vid universitetet i Campinas, har analyserat fem huvudsakliga drivkrafter bakom vattenstress i regionen: stigande temperaturer, extrema torkperioder, avskogning, bränder och markförändringar. När dessa faktorer samverkar försvagas skogens naturliga återhämtningsförmåga, även i centrala och avlägsna delar av systemet.
Skogens betydelse sträcker sig långt utanför dess egna gränser. Amazonas genererar upp till 50 procent av sin egen nederbörd genom evapotranspiration, en process som förser stora delar av Sydamerika med nödvändig fukt. En kollaps skulle inte bara frigöra kolmängder motsvarande upp till 20 års globala koldioxidutsläpp (cirka 150–200 petagram kol), utan även hota livsförutsättningarna för 40 miljoner människor, inklusive 2,2 miljoner urfolk från över 300 olika etniska grupper.
Amazonas-skogarna har varit relativt motståndskraftiga mot klimatvariabilitet under lång tid. Nu exponeras regionen alltmer för oöverträffad stress från stigande temperaturer, extrema torkor, avskogning och bränder, även i centrala och avlägsna delar av systemet.
– Ur studien av Flores m.fl. i Nature.
Möjliga framtidsscenarier
Forskarna identifierar tre troliga vägar för de störda skogarna: de kan transformeras till savannliknande tillstånd, förbli i ett degraderat tillstånd med lägre artrikedom eller övergå till helt andra ekosystemformer. Dessa kritiska övergångar drivs av positiva feedback-loopar, där torka leder till fler bränder, vilket i sin tur minskar skogstäcket och därmed även nederbörden.
För att bevara Amazonas resiliens krävs nu en kombination av lokala insatser för att stoppa avskogning och expandera restaurering, tillsammans med globala krafttag för att stoppa växthusgasutsläpp. Framtiden för planetens största regnskog vilar på förmågan att hålla systemet inom de säkra planetära gränserna under det pågående antropocen.
Källa: Critical transitions in the Amazon forest system | Nature
