Grävling
Meles meles (Linnaeus, 1758)
Engelskt namn: Eurasian Badger
Av David C. Bernvi
Grävlingen är ett kraftigt byggt mårddjur med korta ben och kort svans. Grävlingen är ett nattaktivt och anpassningsbart rovdjur som förekommer i stora delar av Europa och Asien.
Grävlingen lever framför allt i skogslandskap, kulturlandskap och områden med tillgång till tät vegetation. Grävlingen är allätare och har en varierad föda som bland annat består av daggmaskar, insekter, smådäggdjur, frukt och växtdelar. Genom sitt födosök bidrar den till att påverka markens smådjursfauna och sprida växtfrön. Den lever ofta i sociala grupper och gräver omfattande gryt som kan användas av flera generationer.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Mustelidae
- Släkte
- Meles
- Art
- Meles meles
Utbredning
Grävlingen förekommer i Europa, bland annat i Irland, Spanien och Finland.
Livsmiljö
Grävlingen lever i flera slags miljöer. Lövskog, barrskog eller blandskog intill öppna fält erbjuder lämpliga livsmiljöer, men den finns också i buskmarker, jordbrukslandskap och gräsmarker. Gryten anläggs gärna i väldränerad, lättgrävd jord där vegetation eller stenar skyddar ingångarna. Platser med liten mänsklig störning föredras. Fuktiga områden med rika betesmarker ger god tillgång till daggmaskar.
Längd och vikt
Kroppslängden anges till 56–90 centimeter, utan svansen som mäter 11,5–20,2 centimeter. Honornas vikt anges till 6,6–13,9 kilogram och hanarnas till 9,1–16,7 kilogram. Hanarna är alltså tyngre, medan kroppslängden inte anges skilja sig mellan könen. Måtten är redovisade intervall och ska inte tolkas som typiska mått för varje individ eller som säkert fastställda storleksrekord.
Föda
Grävlingen är allätare och daggmaskar är en viktig del av födan. Den söker mat ensam, även när den lever i grupp. Förutom maskar äter den insekter, små däggdjur och as, och ibland fåglar, groddjur eller snäckor. Växtfödan omfattar frukt, bär, ollon, spannmål och knölar. Även svamp ingår ibland i den varierade kosten.
Fortplantning
Grävlingen har fördröjd implantation, vilket innebär att embryot kan vänta med att fästa i livmodern. Tiden från befruktning till födsel anges till 9–12 månader. Kullen består av 1–6 ungar, i genomsnitt tre. Ungarna kommer ut ur grytet efter ungefär 8–10 veckor och avvänjs vid omkring 2,5 månaders ålder. Honan diar ungarna och ger dem även fast föda efter avvänjningen.
Bevarandestatus
Grävling är klassad som livskraftig (LC) i IUCN:s globala rödlista. Arten bedöms inte uppfylla kriterierna för någon av de hotade kategorierna eller kategorin nära hotad. Det innebär inte att alla lokala populationer är säkra eller att skyddsåtgärder saknar betydelse. En global kategori beskriver artens samlade risk för utdöende och ska inte förväxlas med nationell rödlistning eller juridiskt skydd.
Registrerade fynd enligt GBIF
Grävlingen förekommer i Europa, bland annat i Irland, Spanien och Finland.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Aktiviteten är störst vid skymning och gryning.
- Gryten kan vara stora och användas gemensamt av flera individer.
- Doftmarkeringar och gemensamma latriner används för att markera revir.
- Den högsta redovisade åldern i det vilda är 14 år.
- Grävlingen kan bidra till fröspridning genom att äta frukt.

