Havsutter
Enhydra lutris (Linnaeus, 1758)
Engelskt namn: Sea Otter
Av David C. Bernvi
Havsuttern söker föda på havsbotten och äter ofta flytande på rygg. Med stenar öppnar den hårda skal, och genom att äta sjöborrar hjälper den till att bevara kelpskogarna.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Mustelidae
- Släkte
- Enhydra
- Art
- Enhydra lutris
Utbredning
Havsuttern förekommer vid Kurilerna och Kommendörsöarna utanför Ryssland samt vid Aleuterna och längs kustvatten från Alaska till Vancouver Island i Kanada. Den finns också utmed centrala Kaliforniens kust. Arten delas in i tre underarter med olika geografisk utbredning. Jakt under 1700- och 1800-talen minskade utbredningen kraftigt. Återintroduktioner har gjorts på flera platser från Alaska till Oregon.
Livsmiljö
Havsuttern lever i tempererade kustvatten med klippbotten eller mjuka sediment, ofta i skogar av jättekelp. Den söker föda under kelpens bladverk men äter, vilar och sköter pälsen vid ytan. Arten föredrar vatten som är högst 30 meter djupa, även om den kan dyka till minst 45 meter. Vid storm eller hög populationstäthet kan den vila på land.
Längd och vikt
Hanar är vanligen större än honor och mäter 1,2–1,5 meter, medan honor mäter 1–1,4 meter. Svansen är 25–35 centimeter lång. Vuxna hanar i Alaska väger 27–39 kilogram och honor 16–27 kilogram. I Kalifornien är medelvikten omkring 29 kilogram för vuxna hanar och 20 kilogram för honor. Enskilda individer kan väga upp till 45 kilogram.
Föda
Havsuttern äter främst marina ryggradslösa djur, bland annat sjöborrar, musslor och krabbor, men också fisk. Individer kan specialisera sig på olika byten beroende på förmåga och lokal tillgång. Födan hämtas på botten och äts vid ytan. Stenar används för att krossa hårda skal. Det dagliga födointaget motsvarar omkring 20–25 procent av kroppsvikten. Merparten av vattnet kommer från bytena.
Fortplantning
Havsuttern kan fortplanta sig året runt. Honan föder vanligen en unge varje eller vartannat år. Fördröjd implantation innebär att embryots utveckling tillfälligt avstannar före fästningen i livmodern, och dräktighetstiden anges till 4–12 månader. Ungen väger 1,4–2,3 kilogram vid födseln. Honan sköter ungen ensam och bär den på magen när den diar. Avvänjning sker vid ungefär sex månaders ålder.
Registrerade fynd enligt GBIF
Havsuttern förekommer vid Kurilerna och Kommendörsöarna utanför Ryssland samt vid Aleuterna och längs kustvatten från Alaska till Vancouver Island i Kanada. Den finns också utmed centrala Kaliforniens kust. Arten delas in i tre underarter med olika geografisk utbredning. Jakt under 1700- och 1800-talen minskade utbredningen kraftigt. Återintroduktioner har gjorts på flera platser från Alaska till Oregon.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Pälsen har omkring 100 000 hårstrån per kvadratcentimeter.
- • Födosöksdyk varar vanligen 50–90 sekunder.
- • Havsuttern kan stanna under vatten i nästan sex minuter.
- • Vilande individer kan linda in sig i kelp för att inte driva iväg.
- • Den maximala livslängden i det vilda uppskattas till 23 år.
Nyhetsartiklar om arten
Att skydda arter är klimatarbetet Pourmokhtari!
Vid COP31 i Antalya lanserade 25 länder deklarationen Wildlife for Climate Declaration, med målet att göra skyddet av vilda djur till en del av det internationella klimatarbetet. Sverige lyser med sin frånvaro.
COP31: 25 länder lyfter djurens klimatroll
Skydd av vilda djur ska få större plats i klimatpolitiken, enligt en deklaration som 25 länder uppges stödja vid COP31. Löftet är inte bindande och saknar konkreta mål.

