Tamhöna
Gallus gallus (Linnaeus, 1758)
Engelskt namn: Feral chicken
Av David C. Bernvi
Tamhönans vilda form kommer från södra Asien. Den söker föda på marken i och omkring tät skog och lever i grupper med tydlig rangordning.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Aves
- Ordning
- Galliformes
- Familj
- Phasianidae
- Släkte
- Gallus
- Art
- Gallus gallus
Utbredning
Artens naturliga utbredning finns i södra Asien, bland annat i Indien. Domesticerade höns har däremot spridits över världen med människan. I Sverige registreras tamhöna som en främmande art med tillfällig, ej reproducerande förekomst. Den infördes aktivt före år 1800 men räknas inte som bofast. Den svenska förekomsten ska därför skiljas från den naturliga asiatiska utbredningen.
Livsmiljö
Den vilda formen lever i tät sekundärskog och frodig buskvegetation. Under morgnar och kvällar söker fåglarna föda på öppnare mark, exempelvis i gläntor och intill breda jordstråk. De förekommer också ibland i oljepalmsplantager.
Längd och vikt
Den vilda formen kan bli upp till 70 centimeter lång. Det är en maximal längduppgift, inte en typisk storlek. Tuppens stjärtfjädrar kan vara nästan 28 centimeter långa.
Föda
Födan består av både växtmaterial och smådjur. Fåglarna äter bland annat gräs, spannmål, insekter och maskar som de hittar på marken. Majs och sojabönor ingår också bland de angivna födoämnena.
Fortplantning
Fortplantningen anges ske under vår och sommar. Äggets utveckling fram till kläckning tar omkring 21 dagar. Under utvecklingen får kycklingen näring från gulan och kalcium till skelettet från skalet. Kycklingarna är normalt fullt fjäderklädda vid fyra till fem veckors ålder. Vid omkring tolv veckor lämnar de moderns grupp och bildar en egen eller ansluter sig till en annan.
Registrerade fynd enligt GBIF
Artens naturliga utbredning finns i södra Asien, bland annat i Indien. Domesticerade höns har däremot spridits över världen med människan. I Sverige registreras tamhöna som en främmande art med tillfällig, ej reproducerande förekomst. Den infördes aktivt före år 1800 men räknas inte som bofast. Den svenska förekomsten ska därför skiljas från den naturliga asiatiska utbredningen.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Flocken har separata rangordningar för honor och hanar.
- • Dominans visas genom att huvudet och stjärten höjs.
- • Underkastelse visas bland annat genom sänkt huvud och stjärt samt hukande kroppsställning.
- • Stjärten har totalt 14 fjädrar.

