Hemlighetsfulla myggor dominerar världens terrestriella ekosystem
Nya forskningsresultat visar att ett fåtal dåligt kända insektsfamiljer, främst gallmyggor, dominerar jordens mångfald oavsett livsmiljö. Samtidigt varnar experter för hur minskande insektspopulationer drabbar fågellivet.
En färsk studie från bland annat SLU kastar nytt ljus över jordens mest talrika organismer. Genom omfattande insamlingar med Malaise-fällor världen över och molekylära analyser har forskare kunnat konstatera att tjugo specifika insektsfamiljer står för hälften av den totala mångfalden av flygande insekter. Särskilt framträdande är familjen gallmyggor (Cecidomyiidae), som trots sin dominans i både art- och individantal förblir en av de sämst kända organismgrupperna vetenskapen känner till.
Ekosystemens osynliga bas
Dessa insekters närvaro är konstant oavsett om proverna tagits på svenska ängar eller i tropiska regnskogar. Att förstå deras utbredning är avgörande för den terrestriella ekologin, då insekter utgör en fundamental födokälla för många högre djur. FN varnar i sammanhanget för att minskande insektsmängder utgör ett direkt hot mot världens fågelpopulationer, då många arter är helt beroende av insekter för att föda upp sina ungar.
Lantbrukets betydelse för mångfalden
För att bevara denna biologiska mångfald tyder forskningsgenomgångar på att driftsformer i jordbruket spelar en stor roll. Studier, främst från Europa, visar att ekologiska gårdar i genomsnitt hyser 30 procent fler arter och betydligt fler individer än konventionella motsvarigheter. Detta understryker vikten av landskapsvård för att bibehålla stabila populationer av både okända insekter och de ryggradsdjur som livnär sig på dem.
Fågelmatning kan främja människors hälsa och välbefinnande, men det förbättrar inte nödvändigtvis den biologiska mångfalden på ett djupare plan.
Samtidigt diskuteras människans direkta påverkan via fågelmatning. Trots att hälften av alla hushåll i delar av västvärlden matar fåglar, menar forskare att detta främst gynnar ett fåtal vanliga arter medan mer specialiserade skogslevande fåglar, som talltitan (Poecile montanus), kan hamna i kläm. För att göra verklig skillnad för ekosystemen krävs snarare skydd av habitat och bredare naturvårdsinsatser, något som Lars Johansson nyligen uppmärksammades för när han tilldelades Erik Rosenbergs naturvårdspris vid dess 50-årsjubileum.
