Schimpanser lär sig kommunicera av vuxna
En ny studie visar att vilda schimpanser lär sig när och varför de ska använda specifika ljud genom sociala normer, på ett sätt som liknar hur mänskliga barn lär sig ord.
När en människa blåser med läpparna för att ge ifrån sig ett pruttljud kallas det ofta för en hallonpuss eller raspberry. Samma ljud används flitigt av schimpansen Pan troglodytes. En ny studie publicerad i PNAS visar att användningen inte enbart styrs av instinkt. Forskare från bland annat CNRS Institute of Cognitive Sciences och University of Warwick har upptäckt att schimpanser lär sig de sociala reglerna för ljudet av sina vuxna artfränder.
Skillnader mellan vilda och föräldralösa individer
Forskarlaget studerade 91 schimpanser i olika åldrar, från nyfödda upp till 55 år. Materialet samlades in från fyra grupper av vilda schimpanser i Taï National Park i Elfenbenskusten och fyra grupper av föräldralösa individer vid Tacugama Chimpanzee Sanctuary i Sierra Leone. De vilda schimpanserna använde pruttljudet nästan uteslutande när de putsade varandra. Hos de unga schimpanserna på centret såg det annorlunda ut. De hade vuxit upp utan vuxna förebilder och använde ljudet i många olika sociala situationer, utan något tydligt mönster.
I vardaglig kommunikation använder vi de ord vi gör bara för att våra jämnåriga också gör det. Det är gemensam praxis som fastställer deras betydelse, snarare än egenskaper hos orden själva. Upptäckten att detta gäller inte bara för naturliga språk utan även för vissa schimpansläten betyder att det finns mer kontinuitet mellan schimpansers vokala inlärning och vår egen än vi tidigare anat.
– Richard Moore, filosof vid University of Warwick.
Vuxna fungerar som förebilder
När en vuxen schimpans introducerades i en av grupperna på djurhemmet förändrades de ungas beteende gradvis. De började använda ljudet mer konsekvent, på ett sätt som liknade den vuxna individens. Det tyder på att vuxna fungerar som sociala förebilder och hjälper gruppen att utveckla gemensamma kommunikationsmönster. Det är första gången en sådan inlärd och överenskommen användning har kunnat påvisas i schimpansers läten. Resultaten tyder på att kopplingen mellan ljud och funktion förs vidare socialt snarare än att vara biologiskt programmerad vid födseln.
Om ljudet är lärt, varför använder olika populationer det på liknande sätt? En möjlighet är att när schimpanser använder läpparna för att plocka parasiter ur en annans päls, kan det vara lättare att generera en vokalisering som använder liknande läpprörelser, ett läte som är känt för att förlänga putsningsstunder.
– Catherine Crockford, senior forskare vid CNRS Institute of Cognitive Sciences.
Schimpanser har, till skillnad från människor, svårt att lära sig helt nya ljud. Resultaten visar däremot att de har en betydande förmåga att lära sig hur de läten de redan behärskar kan användas. Antoine Valet, studiens försteförfattare, konstaterar att även delar av schimpansers kommunikation som tidigare verkat fixerade kan formas av inlärning. Fortsatt forskning på vilda populationer behövs för att kartlägga hur stor deras vokala repertoar är.
Nyhetsbrev
Få de mest lästa nyheterna om djur och natur i din inkorg
Redaktionen väljer ut periodens viktigaste rapportering om hav, arter, vetenskap och miljö. Du kan avsluta när som helst.

