Ny svart äggätarorm upptäckt i Etiopien
Forskare har beskrivit en ny art av äggätande snok från Harennaskogen. Ormen, som ofta är helt svart, har bekräftats som en unik art genom genetiska analyser.
I den täta Harennaskogen på det somaliska höglandets sydöstra sluttningar i Etiopien har forskare identifierat en tidigare okänd art av äggätande snok. Den nya arten, som fått det vetenskapliga namnet Dasypeltis albigularis, utmärker se genom sin ofta kolsvarta färgsättning och sina specifika anatomiska särdrag. Upptäckten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Herpetozoa, är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare från Tyskland och Sydafrika.
En unik höghöjdsart
Dasypeltis albigularis är en medelstor orm där honorna kan nå en totallängd på 92 centimeter, medan hanarna stannar vid omkring 58 centimeter. Trots att många individer är helt svarta på ryggen, förekommer även färgvariationer i ljusbrunt eller rödbrunt med mörkare sadelteckningar. Ett av artens mest distinkta drag, som också gett den dess namn, är den ljusa undersidan; de främre bukplåtarna och strupsköldarna är till stor del vita, vilket kontrasterar mot den i övrigt mörka kroppen.
Genetisk isolering
Länge antogs svarta äggätare i regionen tillhöra arten Dasypeltis atra, men molekylärgenetiska analyser visar nu att den nya arten är distinkt separerad. Enligt studien från Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg och National Museum i Bloemfontein är det genetiska avståndet till de närmaste släktingarna lika stort eller större än mellan andra sedan länge erkända arter inom släktet. Förutom de genetiska skillnaderna uppvisar arten även morfologiska avvikelser, såsom släta eller svagt kölade fjäll längs kroppens sidor.
Hybridiseringstest i laboratorium
För att testa artens biologiska gränser genomförde forskarna ett experiment där en hona av den nya arten parades med en hane av D. atra från Kenya. Resultatet blev en ovanligt lång dräktighet på nästan sju månader, vilket är betydligt längre än normalt för släktet. Av en kull på 19 ägg kläcktes endast en unge, en hona som uppvisade en blandning av båda föräldrarnas egenskaper. Den låga livsdugligheten i kullen stärker tesen att det rör sig om två skilda arter som är genetiskt inkompatibla.
Upptäckten understryker betydelsen av Harennaskogen som ett av de sista kvarvarande naturliga skogsområdena på Afrikas horn och behovet av fortsatta herpetologiska studier i regionens isolerade ekosystem.
