Ny genkarta avslöjar fårets historia
Forskare har kartlagt hur 10 000 år av avel har format fårets gener. Den nya atlasen SheepGTEx ger unika insikter i hur domesticeringen påverkat djurens ull och fortplantning.
I tusentals år har människan avlat får för ullens skull och för att påverka djurens storlek och fortplantning. Ett internationellt forskarlag har nu kombinerat dna-analyser från 52 förhistoriska får med en omfattande kartläggning av moderna djur för att spåra avelns avtryck i arvsmassan. Resultatet är SheepGTEx, en genetisk atlas som visar hur aveln har förändrat enskilda sekvenser och hur gener aktiveras i olika vävnader hos fåret Ovis aries.
Vävnadsspecifik reglering
Studien har publicerats i tidskriften Nature Genetics och omfattar analyser av över 6 700 prover från 51 olika vävnader och celltyper. Aveln visade sig ha haft störst inverkan på genetiska varianter som är specifika för ett fåtal vävnader, snarare än på sådana som påverkar hela kroppen. Fynden tyder på att människans avel genom historien har kunnat förändra enskilda egenskaper, som hudens produktion av ull eller livmoderhalsens funktion vid reproduktion, utan att nödvändigtvis påverka andra biologiska system.
Vad som förvånade mig mest var sambandet mellan vävnadsspecifik genreglering och de genetiska signaturer som lämnats av selektion. Våra fynd tyder på att domesticering och avel kan ha förändrat särskilda egenskaper genom att ändra genregleringen i specifika vävnader.
– Lingzhao Fang, universitetslektor vid Aarhus universitet.
Från stenålder till medeltid
Ett exempel är genen THNSL2, som är aktiv i huden. Forskarna såg att en viss variant kopplad till högre aktivitet hos genen blev allt vanligare hos europeiska får från neolitikum till medeltiden. Ull växer från hårsäckar i huden. Förändringen ger därför en tydlig indikation på hur människan stegvis har format fårets fysiska egenskaper. Forskarna fann även ledtrådar om fortplantningen. Bland annat undersökte de genen FXYD1 i hypofysen, som kan vara kopplad till kullstorlek hos moderna tackor.
Kartläggningen bygger på ett omfattande samarbete mellan forskningsinstitutioner världen över. Aarhus universitet har haft en central roll i att samordna expertis inom molekylärgenetik och djuravel. Atlasen är offentligt tillgänglig och ska göra det lättare att förstå fårens evolutionära historia. Den förväntas även bli ett viktigt verktyg för en mer precis och effektiv avel som kan förbättra djurhälsa och produktkvalitet.
Källa: New genetic atlas reveals traces of 10,000 years of sheep breeding | EurekAlert!