Mulle flyttar in på Havets Hus
Den färgstarka mullen, en fisk som skattades högt av antikens romare, har tagit plats på Havets Hus i Lysekil efter att ha fångats i svenska vatten.
Med sina två karaktäristiska skäggtömmar och förmåga att skifta färg har mullen nu gjort entré i akvarierna på Havets Hus i Lysekil. Arten, som har det vetenskapliga namnet Mullus surmuletus, är vanligtvis hemmahörande i varmare vatten som Medelhavet men letar sig ibland upp till den svenska västkusten under sensommaren och hösten.
Historiskt skådespel i romerska kar
Mullen har en lång historia som exklusiv matfisk och var under antiken mycket högt skattad av romarna. Enligt uppgifter från Havets Hus höll dåtidens värdar fiskarna levande i kar så att gästerna själva kunde välja ut sitt exemplar. Det hela utmynnade ofta i ett makabert skådespel där fisken placerades framför gästen för att beskådas i dödsögonblicket. Anledningen var fiskens dramatiska färgskiftningar; när en mulle dör eller blir stressad åker färgkorn runt i särskilda celler i huden, så kallade kromatoforer, vilket gör att kroppen blir alldeles rödflammig.
Gåvor från fiskare och forskare
De två individer som nu finns att beskåda i Lysekil har nått akvariet via olika vägar. Den ena mullen fångades av en yrkesfiskare i en kräfttina utanför Lysekil, medan den andra skänktes av en forskare som genomförde provfiske i närområdet. I akvariet uppvisar predatorerna sitt naturliga födosöksbeteende genom att svepa över botten med sina känsliga skäggtömmar på jakt efter föda. Enligt personalen på Havets Hus har fiskarna snabbt anpassat sig och äter nu en blandning av bland annat råa räkor.
Ett varmare hav ger nya grannar
Att arter som mullen dyker upp i svenska vatten betraktas som en effekt av ett förändrat klimat. I takt med att havstemperaturen stiger skapas nya livsutrymmen för sydligare arter att etablera sig längs den svenska kusten. Utöver mullen har även andra ovanliga gäster som guldsparid noterats i Gullmarsfjorden under den senaste tiden.
Experterna vid Havets Hus bedömer att vi i framtiden kommer att få se allt fler av dessa värmeälskande arter i våra inhemska marina ekosystem.