Matens dolda miljökostnader
Förlust av biologisk mångfald och klimatutsläpp syns sällan på matens prislapp. Forskning vid SLU undersöker hur sådana kostnader kan bli underlag för beslut om livsmedelspriser.
Matens pris i butiken speglar inte alltid produktionens påverkan på naturen. Förlust av biologisk mångfald till följd av kemiska bekämpningsmedel och utsläpp av växthusgaser är exempel på kostnader som ofta hamnar utanför prislappen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Inom EU-projektet FOODCoST har forskare arbetat med metoder för att identifiera, mäta och sätta ekonomiska värden på livsmedelsproduktionens positiva och negativa effekter. Arbetet omfattar klimat, biologisk mångfald och miljö, men också sociala förhållanden och människors hälsa längs hela livsmedelskedjan.
Beslutsstöd snarare än facit
Metoderna samlas under begreppet True Cost Accounting, redovisning av verkliga kostnader. Sebastian Carlsson, doktorand vid SLU:s institution för människa och samhälle, har sammanställt och analyserat elva fallstudier inom projektet. Analysen ligger till grund för en rapport till EU-kommissionen som enligt SLU väntas publiceras senare under 2026.
En övergripande slutsats som SLU lyfter är att metoderna inte bör användas för att beräkna varje matvaras exakta ”sanna pris”. Carlsson beskriver dem i stället som verktyg för beslutsstöd och samordning mellan politiker, företag och andra aktörer i livsmedelskedjan.
Möjliga användningsområden är bland annat punktskatter, certifieringar och offentlig upphandling. Mått på dolda kostnader kan också föras in i företagsrapportering och investeringsanalyser.
Prisskillnader påverkar valen
Enligt SLU indikerar projektets fallstudier och experiment att det är de relativa priserna som avgör konsumenternas val. Att enbart höja priset på mat med stor negativ påverkan räcker därför inte. Carlsson framhåller att mer hållbara alternativ samtidigt behöver bli mer attraktiva och ekonomiskt tillgängliga.
Han bedömer också att enskilda styrmedel inte kan förändra systemet på egen hand. Prissignaler behöver enligt honom stödjas av politiska åtgärder, information och ekonomiska incitament. Åtgärderna behöver dessutom uppfattas som rättvisa för att accepteras.
Ekonomiska incitament, internationell konkurrens och politisk genomförbarhet är hinder som Carlsson pekar på. Han betonar därför behovet av transparenta, standardiserade och praktiskt användbara mått som underlag för beslut.
