Krokodilers flyttmönster ökar under regnperioden
En ny studie visar hur amerikanska krokodiler i Costa Rica anpassar sina rörelser efter säsongens regn och vattennivåer för att överleva i skiftande våtmarker.
När torrperioden kommer till Costa Ricas flodbassänger förändras livsvillkoren för den stora amerikanska krokodiler Crocodylusi acutus. Vattenhålen sinar och djuren ändrar sitt rörelsemönster. Nya data visar att rörelseintensiteten är 136 procent högre under regnperioden än under de torra månaderna. Skillnaden i aktivitet hänger nära samman med vattnets säsongsvariationer i Lower Tempisque River Basin, där nederbörden styr hur mycket livsutrymme krokodilerna har.
Tre sätt att möta torrperioden
Forskare från bland annat Southeastern Louisiana University och Universidad de Costa Rica har följt tio individer med GPS-sändare. De har kartlagt djurens förflyttningar mellan floder och säsongsbetonade våtmarker, liksom deras rörelser i människoskapade vattenmiljöer. Studien, som publicerats i tidskriften Movement Ecology, beskriver tre tydliga rörelsemönster hos populationen. Vissa individer lämnar våtmarker som torkar ut och tar sig till större floder. Andra stannar kvar i de säsongsbetonade våtmarkerna trots att vattennivån sjunker. En tredje grupp rör sig inom mer begränsade områden som har påverkats av mänsklig aktivitet.
Kön och storlek påverkar aktiviteten
Hur mycket en krokodil rör sig hänger även samman med dess storlek. Större individer är generellt mer aktiva än mindre, visar resultaten. Forskarna fann också att hannar har en högre grundnivå i sin rörelseintensitet oavsett kroppsstorlek. De mest aktiva djuren fanns i flodmiljöer. Där har de större utrymme att förflytta sig än krokodiler som lever i mer isolerade vattenansamlingar.
Våra fynd tyder på att säsongsbunden hydrologisk dynamik är förknippad med betydande individuell variation i krokodilernas rörelsebeteende, vilket resulterar i alternativa säsongsbetonade rörelsemönster inom en population.
– Ur studien av McGreal m.fl. i Movement Ecology
Minskad risk för konflikter
Kunskap om hur dessa stora predatorer rör sig behövs för att skydda viktiga korridorer och tillflyktsorter i ett föränderligt klimat. Genom att kartlägga djurens vägar mellan olika livsmiljöer hoppas forskarna kunna minska risken för möten mellan människor och krokodiler i landskap där båda lever. Skillnaderna mellan individernas rörelsemönster ger en tydligare bild av hur arten klarar miljöer där förutsättningarna skiftar kraftigt mellan torka och skyfall. Forskningen kan på sikt bidra till mer precisa bevarandeplaner för spetshuvudkrokodilen i hela Centralamerika.
Nyhetsbrev
Få de mest lästa nyheterna om djur och natur i din inkorg
Redaktionen väljer ut periodens viktigaste rapportering om hav, arter, vetenskap och miljö. Du kan avsluta när som helst.

