Kladdig marinsnö effektiv kolsänka
Ny forskning visar att klibbig marinsnö kan transportera sex gånger mer kol till havets djup än mindre viskösa partiklar, vilket har stor betydelse för klimatet.
Djupt under havsytan faller ett ständigt regn av organiskt material som kallas marinsnö. Det består av små klumpar av slem, avföring, sediment och döda växtplankton som sjunker från de övre vattenlagren mot havsbotten. Enligt en ny studie i tidskriften Science spelar marinsnöns viskositet, eller klibbighet, en avgörande roll för hur effektivt kol kan lagras i djupet.
Slemmet skyddar mot nedbrytning
Med en ny mikroskopiteknik i 3D har forskare vid Scripps Institution of Oceanography vid University of California San Diego studerat hur bakterier samspelar med marinsnöns fysiska struktur. Bakterierna koloniserar lättare de mindre klibbiga delarna nära partikelns yta, visar resultaten. De mer viskösa områdena i mitten är svårare att tränga igenom. Därför bryts de klibbigare partiklarna ner långsammare och hinner sjunka djupare innan de faller sönder.
Hur långt marinsnö kan sjunka är ett förvånansvärt komplicerat problem, och vi har lagt till ytterligare en – mycket kladdig – pusselbit.
– Bryce Inman, postdoktor vid Scripps Oceanography.
Upptäckten förklarar en del av den skillnad som länge förbryllat forskarna. Enligt beräkningar transporterar marinsnö varje år över 10 gigaton kol bort från ytan. Bara cirka 2 gigaton uppskattas nå tillräckligt djupt för att lagras under hundratals eller tusentals år. Studien visar att högviskös marinsnö kan frakta mer än sex gånger så mycket kol till djuphavet som partiklar med låg viskositet.
Ny teknik gör slemmet synligt
Forskarna har kombinerat fluorescerande molekyler med avancerad bildteknik. På så sätt har de för första gången kunnat kartlägga vad de kallar muskoskapslandskapet. Tidigare har det inte varit möjligt att observera hur enskilda bakterier rör sig i slemstrukturer på en skala mindre än bakterierna själva. Enligt uppgifter på sociala medier från Scripps Institution of Oceanography fungerar marinsnön som ett slags underjordiskt transportband för kol.
Bakterier kan haka på mindre viskösa delar av varje partikel, men kan inte nå mer viskösa regioner förrän de har brutit ner dem. Tänk på det som en mask i ett äpple – fruktköttet är lätt att tränga igenom, men kärnhuset är segt att tugga sig igenom.
– Bryce Inman, postdoktor vid Scripps Oceanography.
Kunskapen om samspelet mellan slem och bakterier är relevant för havets kolsänkor och för förståelsen av korallrev och kelpskogar. Den har även betydelse för förståelsen av matsmältningssystemet hos djur och människor. Den nya metoden kan ge mer precisa klimatmodeller och ökad kunskap om havets osynliga ekosystem.