Höga halter PFAS i svenska uttrar
Trots minskning av vissa kemikalier är den totala halten av PFAS fortfarande hög hos svenska uttrar. Nya rön visar att gifterna sprids över långa avstånd via atmosfären.
Prover från hundratals döda uttrar har hjälpt forskare att kartlägga hur miljögifter sprids i svenska vattendrag. Den europeiska uttern Lutra lutra är en användbar indikator på miljöns tillstånd. Som toppredator ansamlar den höga halter av föroreningar från födan. En studie från Naturhistoriska riksmuseet omfattar 447 uttrar som hittades mellan 1970 och 2020. Den visar att den sammanlagda belastningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, inte har minskat över tid.
Geografiska skillnader i giftbelastning
Olika PFAS-ämnen sprids på skilda sätt i det svenska landskapet, visar forskningen. Halterna av PFOS, som historiskt sett varit det vanligaste ämnet, var högst i södra Sveriges mer befolkningstäta delar. Det kan ofta kopplas till mänsklig verksamhet nära tätorter och industrier. För PFNA såg mönstret annorlunda ut. Där hittades förhöjda halter i delar av det glesbefolkade nordvästra Sverige, bland annat i Jämtland.
Med hjälp av material från vår miljöprovbank kunde vi lägga ett nät av utter över landet för att följa geografiska och historiska skillnader i belastning.
– Anna Roos, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Föroreningar kan nå fjällen genom luften
De höga koncentrationerna av ämnen som PFNA i fjälltrakterna tyder på att föroreningarna kan färdas långa sträckor genom luften. Forskarna fann ett möjligt samband mellan nederbörd och halterna av vissa PFAS-ämnen. Det stärker teorin om atmosfärisk transport till avlägsna vattenmiljöer. Ämnen som PFOS har minskat sedan slutet av 1990-talet. Halterna av PFOA och PFNA har däremot fortsatt att stiga under hela den undersökta femtioårsperioden.
PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa.
– Suzanne Faxneld, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Studien har finansierats av 16 länsstyrelser och visar värdet av långsiktig miljöövervakning för att förstå hur kemikalier förändras i naturen. Enligt uppgifter på sociala medier har det även väckts diskussioner om huruvida andra djur, som bäver, påverkas i vatten med liknande föroreningsgrad. Just nu saknas finansiering för att fortsätta övervakningen av utter. Det försvårar framtida analyser av hur dessa svårnedbrytbara ämnen påverkar den svenska faunan.
Källa: Fortfarande höga halter PFAS i Sveriges uttrar | Naturhistoriska riksmuseet
Nyhetsbrev
Få de mest lästa nyheterna om djur och natur i din inkorg
Redaktionen väljer ut periodens viktigaste rapportering om hav, arter, vetenskap och miljö. Du kan avsluta när som helst.

