Hajfenfiske är en miljardindustri utan tillräcklig insyn

Hajar har överlevt hundratals miljoner år av evolution. De har faktiskt överlevt 425 miljoner år på vår planet. De har överlevt massutdöenden, förändrade hav och dramatiska skiften i jordens ekosystem. Trots detta hotas i dag många hajarter av en mänsklig efterfrågan som inte visar några tecken på att försvinna.

En ny undersökning från Environmental Justice Foundation (EJF) visar hur omfattande problemet med illegal hajfenfiske fortfarande är. Genom intervjuer med 124 fiskare som arbetat ombord på kinesiskt och taiwanesiskt ägda fiskefartyg har organisationen dokumenterat vittnesmål om illegalt hajfenfiske och hur hajfenor förs i land via Dakar i Senegal.

Det handlar inte bara om själva fisket. Vittnesmålen beskriver hur fenor göms inför inspektioner, hur bevis förstörs och hur landningar sker under nattetid. Dakar har därmed blivit en viktig knutpunkt i en internationell leveranskedja där kontrollen inte alltid tycks hålla jämna steg med handeln.

Det är en obehaglig bild av en industri där de djur som fångas riskerar att försvinna ur statistiken långt innan deras produkter når marknaden.

Denna fråga stannar dock inte vid Senegals hamnar.

EU är en del av handeln

Europeiska unionen har länge framhållit sitt arbete för att skydda marina ekosystem och biologisk mångfald. EU har också förbjudit hajfenfiske ombord på fiskefartyg. Hajar ska landas med fenorna naturligt fästa vid kroppen i hamn.

Men det finns en viktig lucka i regelverket som innebär att efter landning får fenorna avlägsnas och säljas separat.

Det innebär att EU fortfarande tillåter handel med lösa hajfenor, så länge övriga regler följs.

Enligt Eurostat exporterade EU 2 700 ton hajfenor under 2025, till ett värde av 44,8 miljoner euro. Det motsvarar närmare en halv miljard svenska kronor.

Det är en omfattande handel som väcker frågor om hur väl dagens regelverk faktiskt bidrar till att minska efterfrågan och fisketrycket på världens hajpopulationer. I skrivande stund är 55 % av alla världens hajarter utrotningshotade eller nära att bli utrotningshotade.

Ett beslut som EU inte längre kan skjuta framför sig?

Över en miljon europeiska medborgare skrev under medborgarinitiativet Stop Finning – Stop the Trade. Kravet var tydligt och syftar till att handeln med lösa hajfenor skulle upphöra inom EU, inklusive import, export och transit.

EU-kommissionen har svarat med att utreda frågan. En extern studie färdigställdes under våren 2026 och en konsekvensbedömning väntas under årets senare del.

Det finns argument som behöver utredas ordentligt. Ett handelsförbud kan påverka europeiska fiskeföretag och arbetstillfällen. Det måste också utformas så att handeln inte bara flyttar till andra marknader och att fisket fortsätter under mindre kontrollerade former. Vilket vi nu sett förekomma i Senegal.

Samtidigt måste miljöeffekterna vägas in. Ett regelverk som förbjuder hajfenfiske ombord men tillåter en separat marknad för fenor efter landning lämnar en principiell fråga obesvarad. Nämligen, hur säkerställer vi att handeln inte fortsätter att driva på ett ohållbart fiske?

Det är här undersökningen från Dakar blir relevant. Den visar varför spårbarhet, fungerande hamnkontroller och internationellt samarbete är avgörande. Ett förbud på papperet räcker inte om produkterna ändå kan passera genom internationella handelsled utan tillräcklig kontroll.

EU står nu inför ett vägval där både miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser behöver redovisas öppet.

Hajarna behöver inte ännu en deklaration om vikten av biologisk mångfald. De behöver ett regelverk som går att kontrollera, följa upp och faktiskt upprätthålla. En reell lösning i en verklig värld som inte varit skonsam mot hajarna.

Frågan är inte längre bara vad EU är berett att förbjuda. Frågan är vilken roll unionen vill spela i en global handel som driver världens hajpopulationer allt närmare kollaps.

EU är en betydande aktör på den internationella marknaden för hajfenor och står för över en tredjedel av de globala handeln med hajfenor. Spanien bär ansvaret för fisket och står för över 99 procent av EU-exporten av hajfenor. Samtidigt får Spanien 1,12 miljarder euro – motsvarande omkring 12 miljarder kronor – i EU-stöd genom fiskeri- och havsbruksfonden under perioden 2021–2027. Det innebär i genomsnitt cirka 1,75 miljarder kronor om året i europeiska skattepengar till den spanska fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Vi kan inte påstå att dessa pengar direkt finansierar hajfenfisket. Det borde dock väcka ett larm, en obekväm fråga. Hur kan EU tala om att skydda haven samtidigt som unionen pumpar in miljardbelopp i en fiskerinäring vars verksamhet bidrar till den globala utrotningen av hajar?

Hajar är inte utbytbara kuggar i en industriell produktionskedja. De är havens evolutionärt förfinade predatorer, formade av hundratals miljoner år av evolution. När de försvinner rubbas hela ekosystem. Att skära av deras fenor, kasta tillbaka kropparna och låta handeln fortsätta är inte bara ett uttryck för hänsynslös exploatering. Det är ett monument över vår oförmåga att förvalta haven. Och vår egen planet.

EU måste sluta finansiera en fiskerinäring utan att ta ansvar för konsekvenserna. Hajarna kan inte vänta på ännu en utredning. Nu får det vara nog!