NyhetsbrevTipsa redaktionen

Senaste nytt

Tillbaka

Fiskars DNA hittat längre norrut

DNA-spår från 126 fiskarter har upptäckts norr om deras tidigare dokumenterade utbredning i Japan. Studien ger nya ledtrådar om fiskarnas förekomst, men bevisar inte att klimatet orsakat förflyttningar.

Redaktionen31 oktober 2026 kl. 05:00
Dela
Fiskars förekomst kan kartläggas genom miljöDNA i havet, utan att djuren fångas eller ses. I Japan har sådana DNA-spår från 126 fiskarter hittats norr om deras tidigare dokumenterade utbredning. Japansk papegojfisk äter av alger i japanska kelpskogar och är en av arterna vars utbredning expanderat norr ut.
Foto: Vin/https://www.izuzuki.com
Fiskars förekomst kan kartläggas genom miljöDNA i havet, utan att djuren fångas eller ses. I Japan har sådana DNA-spår från 126 fiskarter hittats norr om deras tidigare dokumenterade utbredning. Japansk papegojfisk äter av alger i japanska kelpskogar och är en av arterna vars utbredning expanderat norr ut.

Vattenprover längs Japans kuster har gett nya uppgifter om var landets fiskarter kan finnas. I en omfattande undersökning av miljö-DNA upptäckte forskare genetiska spår från 126 fiskarter längre norrut än arterna tidigare hade dokumenterats.

Studien publicerades den 26 oktober 2026 i Diversity and Distributions. Enligt Okinawa Institute of Science and Technology, OIST, är det Japans hittills största undersökning av marint miljö-DNA.

Vattenprover fyller luckor på kartan

Forskarna sammanställde 2 672 prover från 316 platser längs den japanska kusten, insamlade under perioden 2017–2024. Nästan 1 000 prover var nyinsamlade bidrag till studien, medan resten kom från tidigare provtagningar. Sammantaget identifierades tusentals fiskarter.

Miljö-DNA, även kallat eDNA, är genetiskt material som finns kvar i omgivningen från fiskar och andra organismer. Genom att extrahera och sekvensera DNA ur havsvatten och jämföra det med referenssekvenser kan forskare upptäcka spår av arter utan att fånga eller se djuren. Metoden kan därmed komplettera fältobservationer och insamling av exemplar.

Arbetet byggde på både tillgängliga genetiska referensdata och samarbeten med marina stationer, fiskeriverksamheter, miljömyndigheter och forskare. Enligt studiens försteförfattare Ayşe Haruka Oshima Açıkbaş har tidigare kartläggning av Japans marina fauna varit viktig för möjligheten att identifiera arterna.

Nya fynd är inte bevisad förflyttning

DNA-fynd norr om tidigare registrerade områden är inte i sig ett bevis för att fiskarna nyligen har flyttat dit. Studien är en observationsstudie, och undersökningen ska bland annat fylla luckor i kunskapen om arternas utbredning. Underlaget visar inte när de aktuella arterna först kom till områdena eller om de har etablerat bestånd där.

Forskarna sätter resultaten i samband med ett varmare hav, som kan förändra vilka områden som är lämpliga för olika fiskarter. Forskarna redovisar däremot inte någon analys som fastställer att uppvärmning orsakat vart och ett av de 126 nordliga fynden. Det framhåller också att provtagningen kräver försiktighet för att undvika förorening av proverna.

Betydelse för fiske och kustmiljöer

Bland arterna som upptäcktes längre norrut än tidigare dokumenterat finns flera kommersiellt viktiga fiskar. Studien identifierade också DNA från "brokig kaninfisk" Siganus fuscescens, en växtätande art som misstänks bidra till försvinnandet av kelpskogar i Japan – ett undervattensökenfenomen som kallas isoyake . Resultaten visar dock inte att fiskarna som upptäcktes i de nordligare områdena har orsakat sådana skador.

Forskarna hoppas att bättre kunskap om fiskarnas förekomst ska ge stöd åt framtida förvaltning av kustmiljöer och fiske. Fler DNA-prover kan göra kartläggningen mer detaljerad, men resultaten behöver fortsatt skiljas från prognoser om framtida utbredning och konsekvenser för ekosystemen.

Källa: Japan’s largest marine DNA study detects 126 fish species further north than previously recorded

🦈 Hav & Marinbiologi🌍 Klimat & Miljöpolitik
Dela

Vad tycker du?

Starta en diskussion om artikeln

Läs vidare