Brugdens gåtfulla flockbeteende kartlagt
Ny forskning visar att brugden, världens näst största fisk som även besöker svenska vatten, samlas i stora grupper drivna av både föda och sociala behov.
Brugden (Cetorhinus maximus) är en av havets mest gåtfulla jättar. Trots att den kan bli upp till tio meter lång och väger åtta ton, lever den till största delen ett ensamt liv i jakt på plankton. Men vid vissa tillfällen sker något märkligt, de annars solitära hajarna samlas i stora grupper som kan omfatta upp till 1 000 individer. Nu visar en ny studie publicerad i tidskriften Individual-based Ecology hur dessa aggregationer uppstår genom en kombination av miljöfaktorer och sociala drivkrafter.
Svenska besökare i Västerhavet
Även om studien fokuserar på vattnen kring Inishowenhalvön i Irland, är arten högst relevant för Sverige. Brugden är en regelbunden gäst längs den svenska västkusten, särskilt under sensommar och höst då den följer planktonströmmar in i Skagerrak och Kattegatt. Att förstå varför dessa jättar flockas är avgörande för bevarandearbetet, då stora grupper vid ytan löper hög risk att skadas av fartygstrafik.
Mer än bara föda som lockar
Forskarlaget, lett av Chelsea Gray vid George Mason University, har utvecklat den första individbaserade modellen (IBM) för att simulera brugdens beteende. Genom att testa olika scenarier kunde de konstatera att varken slumpen eller enbart tillgången på mat kunde förklara de stora ansamlingarna. Det var först när social attraktion mellan individerna lades till i modellen som resultaten stämde överens med tre decennier av faktiska observationer från irländska vatten.
Dessa fynd tyder på att brugdens aggregationer uppstår ur en kombination av miljömässiga och sociala drivkrafter snarare än enbart födotillgång eller slumpen. – Ur studien av Gray m.fl. i Individual-based Ecology.
Nyckeln till framtida skydd
Modellen använde data från bland annat Continuous Plankton Recorder Survey för att simulera zooplankton direkt, istället för att förlita sig på indirekta mått som klorofyllhalter. Detta gav en mer exakt bild av hur fläckvis födotillgång påverkar hajarnas rörelsemönster på finare skala. Resultaten ger forskarna ett nytt verktyg för att förutsäga var och när kritiska aggregationer kan uppstå, vilket är nödvändigt för att kunna implementera effektiva skyddsåtgärder och minska risken för kollisioner med båtar.
Denna nya förståelse för brugdens sociala komplexitet öppnar dörren för liknande studier i andra delar av Nordatlanten, inklusive svenska vatten, för att säkra artens framtid.
Källa: An individual-based model of basking sharks in Ireland
