Arv styr schäferns nyfikenhet
Schäferhundar avlade för arbete är mer nyfikna och mindre rädda än utställningshundar. En ny svensk studie visar att skillnaderna syns tydligt i hundarnas DNA.
En schäfer Canis lupus familiaris som möter hotfulla, spökliknande figurer kan närma sig nyfiket eller dra sig undan av rädsla. Hur hunden hanterar situationen beror i hög grad på dess genetiska förutsättningar. En ny studie från Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att den svenska schäferpopulationen är uppdelad i två genetiskt och beteendemässigt skilda grupper. Den ena avlas för sitt utseende, den andra för sina egenskaper som arbetshundar.
Genetiska skillnader mellan bruks- och utställningsschäfrar
Forskarna analyserade data från cirka 23 000 hundar som genomgått det standardiserade beteendetestet Dog Mentality Assessment (DMA). Bruksschäfrarna visade i genomsnitt mindre rädsla och större nyfikenhet än hundarna som främst avlas för utställning. De hade även lättare att umgås med människor. Med hjälp av blodprover från 373 av hundarna kunde forskarna identifiera specifika områden i arvsmassan som har samband med dessa egenskaper.
Vi har kunnat se att uppfödare av arbetshundar har valt ut och avlat på de individer som verkligen gillar att arbeta; det är nästan som en lek för dem. Det är intressant att vi nu kan se att denna selektiva avel faktiskt har lett till skillnader mellan brukshundar och utställningshundar hos schäfer – skillnader som märks på både beteende- och gennivå.
– Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik vid Uppsala universitet
Koppling till mänsklig personlighet
Studien har publicerats i tidskriften Animal Genetics och drar även paralleller till mänsklig biologi. Flera av de gener som knutits till schäferns beteende har i tidigare studier på människor förknippats med neuroticism. Detta tyder på att grundläggande mekanismer för personlighet och emotionell stabilitet kan vara gemensamma för olika arter av däggdjur.
Vi kunde se att arbetshundarna i genomsnitt visade mindre rädsla, mer nyfikenhet och kunde socialisera väl med människor. Detta visar hur viktigt det är att selektera för beteende när man väljer ut hundar till avel för viktiga funktionella roller i vårt samhälle.
– Åke Hedhammar, professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet
För polisen och Försvarsmakten är kunskap om genetiken bakom oräddhet och samarbetsvilja avgörande, eftersom det kostar mycket att träna hundar som inte passar för uppgiften. Forskarlaget går nu vidare med större studier i samarbete med Försvarsmakten. Målet är att mer precist kartlägga det komplexa samspelet mellan olika gener som formar en trygg och nyfiken arbetshund.
Källa: Curiosity and fearlessness apparent in German Shepherd genes | EurekAlert!