Indisk pansarnoshörning
Rhinoceros unicornis Linnaeus, 1758
Engelskt namn: Greater One-horned Rhino
Av David C. Bernvi
Ett enda horn och djupa hudveck kännetecknar pansarnoshörningen. Den lever främst på flodslätternas gräsmarker i Indien och Nepal, där närhet till vatten är viktig.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Perissodactyla
- Familj
- Rhinocerotidae
- Släkte
- Rhinoceros
- Art
- Rhinoceros unicornis
Utbredning
Vilda pansarnoshörningar finns i nordöstra Indien och delar av södra Nepal, huvudsakligen inom nationalparker. Kaziranga i Indien hyser den största populationen bland nationalparkerna. I Nepals Chitwan finns delpopulationer som skiljs åt av bland annat floder och låga berg. Historiskt sträckte sig utbredningen över norra delen av den indiska subkontinenten, från Pakistan i väster till Bangladesh i öster.
Livsmiljö
Arten lever främst på fuktiga gräsmarker på flodslätter och badar eller vältrar sig i närliggande floder och vattensamlingar. Den förekommer också på torrare savanngräsmarker och i lövskogar vid östra Himalaya. Under regnperioden används ibland sumpskogar. Tillgången till föda och vatten påverkar hur lämplig en livsmiljö är, liksom avståndet till vägar och annan mänsklig exploatering.
Längd och vikt
Vuxna hanar är vanligen 3,7–3,8 meter långa och väger i genomsnitt 2 200 kilogram. Honor är 3,1–3,4 meter långa och väger i genomsnitt 1 600 kilogram. Mankhöjden anges till 1,70–1,86 meter hos hanar och 1,48–1,73 meter hos honor. Hornets genomsnittliga längd är 52,9 centimeter. Nyfödda kalvar väger 40–81 kilogram och är 0,97–1,22 meter långa.
Föda
Pansarnoshörningen äter främst gräs, men även frukt, blommor, kvistar och grenar. Födobehovet anges till omkring 150–200 kilogram per dygn. Under monsunen, när gräsmarker översvämmas, äter den gärna högre växter som når över vattenytan. Överläppen används för att gripa om växtstjälkar och dra loss dem. Breda kindtänder med fåror mal sönder växtfödan. Födosöket sker främst tidigt på morgonen, sent på eftermiddagen och nattetid.
Fortplantning
Fortplantningen kan ske året runt. Både hanar och honor kan para sig med flera partners. Honan signalerar brunst genom täta urineringar och höga visslande läten. Efter 425–496 dagars dräktighet föds en enda kalv, som diar i 12–18 månader. Honan sköter om ungen utan hjälp från hanen. Honor blir könsmogna vid ungefär 4–5 års ålder och hanar vid 7–8 år.
Bevarandestatus
Indisk pansarnoshörning är klassad som sårbar (VU) i IUCN:s globala rödlista. Sårbar är en av de tre hotade kategorierna och anger hög risk för utdöende i vilt tillstånd. Kategorin beskriver arten som helhet i den globala bedömningen, inte att varje lokal population har samma utveckling. Den ska därför inte direkt översättas till en nationell rödlistning eller till regler om juridiskt skydd.
Registrerade fynd enligt GBIF
Vilda pansarnoshörningar finns i nordöstra Indien och delar av södra Nepal, huvudsakligen inom nationalparker. Kaziranga i Indien hyser den största populationen bland nationalparkerna. I Nepals Chitwan finns delpopulationer som skiljs åt av bland annat floder och låga berg. Historiskt sträckte sig utbredningen över norra delen av den indiska subkontinenten, från Pakistan i väster till Bangladesh i öster.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Vältring i vatten hjälper djuren att reglera kroppstemperaturen och hålla bitande insekter borta.
- • Doftsignaler i urin och spillning används för kommunikation.
- • Djuren använder gemensamma spillningshögar.
- • Kalvar lockar på sina mödrar med korta grymtningar.

