SZ Lexikonet
NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Bonobo

Pan paniscus Schwarz, 1929

Engelskt namn: Dwarf Chimpanzee

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Bonobo
© Zoologi.se / Caracal Publishing.
Kroppen täcks av mörk päls, och även ansiktets nakna hud är mörk genom hela livet.

Bonobon även kallad dvärgschimpans är en social människoapa i Kongobäckenets skogar. Frukt dominerar kosten, och djuren samlas tillfälligt i större grupper där det finns gott om föda.

Bonobon Pan paniscus är en människoapa som lever i skogarna i Demokratiska republiken Kongo. Kroppen täcks av mörk päls, och även ansiktets nakna hud är mörk genom hela livet. Arten rör sig vanligen på knogarna men kan också gå på två ben. Bonobon är social och lever i grupper vars storlek förändras när djuren samlas vid föda eller delar upp sig.
Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Mammalia
Ordning
Primates
Familj
Hominidae
Släkte
Pan
Art
Pan paniscus

Utbredning

Bonobon lever i centrala Demokratiska republiken Kongo, inom Kongobäckenet. Utbredningsområdet ligger söder om den båge som bildas av Kongofloden och dess övre lopp Lualaba, och norr om Kasaifloden.

Livsmiljö

Bonobon lever i tropisk regnskog men använder också sekundärskog som vuxit upp efter jordbruk. Även sumpskog och angränsande gräsbevuxna våtmarker ingår i livsmiljön. Djuren söker föda i flera vegetationstyper men sover i skog. Vissa populationer kan föredra sovträd som är 15–30 meter höga, särskilt i sekundärskog. Förekomst anges på höjder mellan 299 och 479 meter över havet.

Längd och vikt

Hanar väger 37–61 kilogram, med en medelvikt på omkring 45 kilogram. Honor väger 27–38 kilogram och har en medelvikt på 33,2 kilogram. Den genomsnittliga höjden anges till 119 centimeter för hanar och 111 centimeter för honor. Hanarna är alltså tyngre, även om skeletten är nästan lika stora. Den övre angivna vikten är 61 kilogram, inte en typisk vikt.

Föda

Frukt utgör den största delen av bonobons föda. Den äter också andra växtdelar, bland annat blad, skott, nötter och rötter. Svamp förekommer ibland i kosten. Ryggradslösa djur som termiter, larver och maskar utgör en mindre andel. Köttätande har observerats vid enstaka tillfällen, då bonobor har ätit däggdjur som flygekorrar, dykarantiloper och fladdermöss.

Fortplantning

Bonobon har ingen tydligt avgränsad fortplantningssäsong, och båda könen kan para sig med flera partner. Honan får vanligen en unge åt gången, med ungefär fem år mellan födslarna. Uppgifter om genomsnittlig dräktighet varierar mellan 232 och 240 dagar. Modern står för huvuddelen av omsorgen. Avvänjningen sker gradvis omkring fyra års ålder, och ungen blir självständig vid ungefär sju till nio år.

Registrerade fynd enligt GBIF

Bonobon lever i centrala Demokratiska republiken Kongo, inom Kongobäckenet. Utbredningsområdet ligger söder om den båge som bildas av Kongofloden och dess övre lopp Lualaba, och norr om Kasaifloden.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Inga publicerade artiklar om arten ännu.

Källor

Förslag på referering