NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Slätnoskajman

Paleosuchus trigonatus (Schneider, 1801)

Engelskt namn: Smooth-fronted Caiman

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Slätnoskajman
© Zoologi.se / Caracal Publishing.
Arten har kraftiga benplattor i huden och en kort, styv svans. Ungarna har en gyllene fläck på huvudet som försvinner när de växer.

En kraftigt bepansrad kajman med ett liv både i vatten och på land. Paleosuchus trigonatus håller till vid skogens strömmande vattendrag och jagar ofta under natten.

Paleosuchus trigonatus är en liten kajman som lever i Sydamerikas skogar. Arten har kraftiga benplattor i huden och en kort, styv svans. Vuxna djur lever vanligen ensamma och är ofta nattaktiva. De jagar både vid vattendrag och inne i skogen. Ungarna har en gyllene fläck på huvudet som försvinner när de växer.

Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Crocodylia
Familj
Alligatoridae
Släkte
Paleosuchus
Art
Paleosuchus trigonatus

Utbredning

Arten förekommer i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden i Sydamerika. Utbredningen sträcker sig från Peru i väster till Franska Guyana i öster. Den finns i skogsområden kring grunda vattendrag.

Livsmiljö

Arten lever i och omkring svala, snabbt strömmande bäckar och floder i tropisk skog, ofta nära vattenfall eller forsar. Den tycks föredra svalare vatten än andra krokodildjur. Förekomsten omfattar höjder från havsnivå till 1 300 meter. Under dagen kan vuxna djur gömma sig i hålor, ihåliga stammar eller andra skydd nära vattendragen.

Längd och vikt

Hanar når en längd på 1,7–2,3 meter. Honornas övre längd ligger vanligen omkring 1,4 meter. Arten hör till de minsta krokodildjuren. Svansen är kort och har två rader utstående benplattor som ger den ett brett utseende.

Föda

Födan förändras med åldern. Nykläckta ungar äter vattenlevande insekter och andra leddjur. Större ungar börjar även ta små fiskar, fåglar och reptiler. Vuxna jagar mer inne i skogen, där större däggdjur som pakor och trädpiggsvin blir viktig föda. Vid jakt på land håller kajmanen ofta huvudet högt för att lättare upptäcka byten.

Fortplantning

Honan lägger 10–20 ägg mot slutet av torrperioden, vanligtvis inte varje år. Boet är en hög av förmultnande växtmaterial och anläggs ofta intill en termitstack. Värmen därifrån kan bidra till äggens utveckling. Ruvningstiden överstiger 100 dagar. Honan vaktar boet och skyddar sedan ungarna i vattnet under flera veckor. Könsmognad uppnås vid omkring 1,4 meters längd hos hanar och 1,3 meter hos honor, vilket uppskattas motsvara 10–20 års ålder.

Registrerade fynd enligt GBIF

Arten förekommer i Amazonflodens och Orinocos avrinningsområden i Sydamerika. Utbredningen sträcker sig från Peru i väster till Franska Guyana i öster. Den finns i skogsområden kring grunda vattendrag.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering