Nordlig sjöelefant
Mirounga angustirostris (Gill, 1866)
Engelskt namn: Northern Elephant Seal
Av David C. Bernvi
Nordlig sjöelefant söker föda på djupet i Stilla havet och samlas på stränder för att föda ungar och byta päls. Hanarna känns igen på sin snabelliknande nos och stora kropp.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Carnivora
- Familj
- Phocidae
- Släkte
- Mirounga
- Art
- Mirounga angustirostris
Utbredning
Nordlig sjöelefant förekommer i Stilla havets kustvatten från Alaskagolfen till Baja California. Hanar och honor gör separata födosöksvandringar två gånger om året. Hanarna vandrar norrut till Aleuterna och Alaskagolfen. Honorna når inte lika långt norrut, utan rör sig längre västerut mot öppet hav. På stränderna ses djuren främst under fortplantningen från december till mars och pälsbytet från april till augusti.
Livsmiljö
Arten lever i tempererade havsområden och använder både kustvatten och öppet hav. På land ligger djuren på sandiga, steniga eller leriga stränder, särskilt på öar utanför kusten. Där samlas de vanligen i stora grupper. Ungefär 90 procent av tiden tillbringas i vattnet. Landvistelserna är främst knutna till fortplantning och pälsbyte.
Längd och vikt
Honorna väger vanligen 600–900 kilogram och är i genomsnitt omkring 3,1 meter långa. Hanarna blir vanligtvis 4–5 meter långa och kan nå en vikt på 2 300 kilogram. Nyfödda ungar väger ungefär 47 kilogram. Vid avvänjningen, omkring fyra veckor efter födseln, kan de väga cirka 147 kilogram och vara omkring 1,5 meter långa.
Föda
Födan består av bläckfiskar, fiskar, rockor och små hajar. Hanarna söker ofta föda nära havsbottnen och äter oftare hajar och rockor, medan honorna söker föda ute i öppet hav och äter bland annat bläckfisk. Under landvistelserna för fortplantning och pälsbyte fastar djuren. Energin hämtas då från det fett som lagrats i späcket.
Fortplantning
Födslar och parning sker i kolonier på land från december till mars. Dominanta hanar försvarar tillgången till grupper av honor och konkurrerar med andra hanar genom hot och slagsmål. Honan föder vanligen en unge om året och diar den i ungefär fyra veckor. Dräktigheten varar omkring 10–12 månader, inklusive ungefär tre månaders fördröjd implantation. Honan parar sig åter kort efter födseln.
Registrerade fynd enligt GBIF
Nordlig sjöelefant förekommer i Stilla havets kustvatten från Alaskagolfen till Baja California. Hanar och honor gör separata födosöksvandringar två gånger om året. Hanarna vandrar norrut till Aleuterna och Alaskagolfen. Honorna når inte lika långt norrut, utan rör sig längre västerut mot öppet hav. På stränderna ses djuren främst under fortplantningen från december till mars och pälsbytet från april till augusti.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.
Biologiska fakta sammanfattat
- Dyk kan vara 20–70 minuter och nå djup över 1 500 meter.
- • Hemoglobin i blodet och myoglobin i vävnaderna bidrar till att lagra syre.
- • Hanens snabelliknande nos börjar utvecklas vid ungefär två års ålder.
- • Yttre öronmusslor saknas.
- • Vithaj och späckhuggare är artens predatorer.
Nyhetsartiklar om arten
Inga publicerade artiklar om arten ännu.

