Savannelefant
Loxodonta africana (Blumenbach, 1797)
Engelskt namn: African Savanna Elephant
Av David C. Bernvi
Savannelefanten är en stor växtätare som formar sin omgivning genom att äta och fälla träd. Flockens honor hjälps åt att ta hand om ungarna, som har en lång inlärningsperiod.
Den afrikanska stäppelefanten är ett mycket stort landlevande däggdjur med muskulös snabel, stora öron och betar. Snabeln används bland annat för att gripa föremål och för andning, medan öronen hjälper djuret att avge värme. Arten förekommer i flera afrikanska miljöer, där tillgången till vatten och vegetation är viktig. Hanarna är betydligt större än honorna.
Taxonomisk klassificering
Taxonomisk klassificering
- Rike
- Animalia
- Stam
- Chordata
- Klass
- Mammalia
- Ordning
- Proboscidea
- Familj
- Elephantidae
- Släkte
- Loxodonta
- Art
- Loxodonta africana
Utbredning
Utbredningen är splittrad över delar av Afrika. Arten förekommer bland annat i Tanzania, Botswana och Zambia, och utbredningen sträcker sig söderut till norra Sydafrika. Populationerna är geografiskt åtskilda på många håll.
Livsmiljö
Savannelefanten lever bland annat på savanner, i skogsmarker och i buskmarker, men förekommer även i ökenmiljöer. Tillgång till vatten och riklig vegetation för födosök är viktig. Skyddade områden har stor betydelse som livsmiljöer på grund av tjuvjakten. Hur långt elefanterna förflyttar sig beror på tillgången till de resurser som de behöver.
Längd och vikt
Honor anges väga 2 000–3 500 kilogram och ha en mankhöjd på 2,2–2,6 meter. Hanar är större, med angivna vikter på 4 500–6 100 kilogram och en mankhöjd på 3,2–4 meter. Dessa intervall beskriver storleksskillnaden mellan könen och ska inte läsas som medelvärden. Betarna kan bli upp till 350 centimeter långa.
Föda
Savannelefanten är växtätare och äter bland annat gräs, blad, frukt och vedartade växtdelar som kvistar, rötter och bark. Födan varierar med plats och årstid. Under regnperioden äter elefanterna gärna gräs och är mer selektiva. Under torrperioden, när maten är knappare, blir födovalet bredare. De kan välta träd för att komma åt rötter eller bark.
Fortplantning
Fortplantning kan ske året runt. Dräktigheten varar omkring 22 månader och vanligen föds en enda kalv, även om tvillingar förekommer. En nyfödd kalv väger ungefär 90–120 kilogram. Modern får hjälp av andra honor med omvårdnaden. Ungarna följer modern nära under flera år och lär sig av flocken att använda snabeln, hitta föda och ta sig förbi hinder.
Bevarandestatus
Afrikansk stäppelefant är klassad som starkt hotad (EN) i IUCN:s globala rödlista. Starkt hotad är en av de tre hotade kategorierna och anger mycket hög risk för utdöende i vilt tillstånd. Kategorin beskriver artens samlade globala situation, inte att varje lokal population har samma utveckling. Den globala bedömningen ska inte förväxlas med nationell rödlistning eller med lagar som reglerar skydd och handel.
Registrerade fynd enligt GBIF
Utbredningen är splittrad över delar av Afrika. Arten förekommer bland annat i Tanzania, Botswana och Zambia, och utbredningen sträcker sig söderut till norra Sydafrika. Populationerna är geografiskt åtskilda på många håll.
Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap. Visningen är geografiskt avgränsad av redaktionen.
Biologiska fakta sammanfattat
- De stora öronen hjälper elefanten att avge värme.
- • Många kontaktläten har en låg frekvens, omkring 20 hertz.
- • Kindtänderna ersätts successivt under livet.
- • När elefanter förändrar eller fäller träd skapar de livsmiljöer för andra djur.

