SZ Lexikonet
NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Storspigg

Gasterosteus aculeatus Linnaeus, 1758

Engelskt namn: Three-Spined Stickleback

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Storspigg
© Zoologi.se / Caracal Publishing.
Den känns igen på sina vanligen tre ryggtaggar och en tagg på vardera bukfenan. Fjäll saknas, men kroppssidorna kan ha benplåtar.

Storspigg Gasterosteus aculeatus är en liten fisk som lever i både hav och sötvatten.

Storspigg Gasterosteus aculeatus är en liten fisk som lever i både hav och sötvatten. Den känns igen på sina vanligen tre ryggtaggar och en tagg på vardera bukfenan. Fjäll saknas, men kroppssidorna kan ha benplåtar. Under leken får hanen röd buk och intensivt blå ögon. Han bygger ett bo av växtmaterial och sköter om ägg och yngel.
Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Ordning
Gasterosteiformes
Familj
Gasterosteidae
Släkte
Gasterosteus
Art
Gasterosteus aculeatus

Utbredning

Storspiggen är vitt spridd över stora delar av norra Eurasien och Nordamerika och förekommer även i Algeriet. I Sverige finns den längs hela kusten samt i Mälaren, Vänern och Vättern med närliggande vatten. Den är vanlig i skånska bäckar och sjöar och förekommer i många västkustvattendrag. I Norrlands inland är förekomsten glesare och främst knuten till enstaka låglandsbäckar.

Livsmiljö

Arten lever och fortplantar sig i salt, bräckt och sött vatten. Den bildar stora stim både nära stränder och ute i den fria vattenmassan, i rinnande såväl som stillastående vatten. Under lektiden håller den främst till nära vegetation. Sommartid går den sällan djupare än några meter, medan den vintertid ofta vistas i fria vatten långt från kusten.

Längd och vikt

Storspiggen kan bli 10 centimeter lång, men den vanliga totallängden är 6–7 centimeter. I vissa bestånd blir fiskarna bara 2–3 centimeter. Honorna blir något längre än hanarna och ser särskilt kraftiga ut under leken, när buken är fylld av ägg. Kroppsformen varierar också mellan miljöer, från relativt spolformad i sötvatten till mer långsträckt i öppna havet.

Föda

Storspiggen äter smådjur, framför allt insektslarver och små kräftdjur som hinnkräftor, hoppkräftor och musselkräftor. Även fiskägg ingår i födan, inklusive ägg av den egna arten. Födan varierar med livsmiljön. Former som lever i sjöarnas fria vattenmassa äter djurplankton, medan bottenlevande former tar ryggradslösa djur i strandzonen. Till deras vanliga byten hör märlkräftor och fjädermygglarver.

Fortplantning

I Sverige leker storspiggen främst mellan maj och juli. Hanen bygger ett bo av växtdelar och alger som limmas samman med njurproteinet spiggin. Med en sicksackdans lockar han honor till boet. Honan lägger några hundra ägg åt gången, som hanen befruktar. Han vaktar äggen och fläktar friskt vatten över dem. Kläckningen sker efter ungefär en vecka. Hanen skyddar även ynglen en tid, och båda könen kan leka flera gånger under säsongen.

Bevarandestatus

Storspigg är klassad som livskraftig (LC) i IUCN:s globala rödlista. Arten bedöms inte uppfylla kriterierna för någon av de hotade kategorierna eller kategorin nära hotad. Det innebär inte att alla lokala populationer är säkra eller att skyddsåtgärder saknar betydelse. En global kategori beskriver artens samlade risk för utdöende och ska inte förväxlas med nationell rödlistning eller juridiskt skydd.

Registrerade fynd enligt GBIF

Storspiggen är vitt spridd över stora delar av norra Eurasien och Nordamerika och förekommer även i Algeriet. I Sverige finns den längs hela kusten samt i Mälaren, Vänern och Vättern med närliggande vatten. Den är vanlig i skånska bäckar och sjöar och förekommer i många västkustvattendrag. I Norrlands inland är förekomsten glesare och främst knuten till enstaka låglandsbäckar.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering