NyhetsbrevTipsa redaktionen
zoologi.se – räven som formar z:et

Senaste nytt

Svenska Zoologilexikonet – zoologi.se
Alla arter
Svenska Zoologilexikonet

Mantelvrålapa

Alouatta palliata (Gray, 1849)

Engelskt namn: Mantled Howler Monkey

Av David C. Bernvi

Publicerad Uppdaterad
Mantelvrålapa
© Zoologi.se / Caracal Publishing. · Foto: Foto: Charles J. Sharp, CC BY-SA 4.0
Vrålapan Alouatta palliata är en trädlevande primat med kraftig kropp, svart päls och långa gulaktiga eller bruna hår längs sidorna. Ansiktet är naket och svart, med skägg som vanligen är längre hos hanarna.

Med kraftiga vrål håller grupperna kontakt över skogen. Denna trädlevande apa äter främst växtföda och förekommer från södra Mexiko till delar av nordvästra Sydamerika.

Vrålapan Alouatta palliata är en trädlevande primat med kraftig kropp, svart päls och långa gulaktiga eller bruna hår längs sidorna. Ansiktet är naket och svart, med skägg som vanligen är längre hos hanarna. Arten lever i sociala grupper i tropiska skogar. Dess karakteristiska vrål hörs framför allt vid gryning och skymning, men också när djuren störs.
Taxonomisk klassificering

Taxonomisk klassificering

Rike
Animalia
Stam
Chordata
Klass
Mammalia
Ordning
Primates
Familj
Atelidae
Släkte
Alouatta
Art
Alouatta palliata

Utbredning

Arten förekommer i södra Mexiko och från Honduras i Centralamerika till Colombia och västra Ecuador i Sydamerika. I Mexiko omfattar utbredningen delstaterna Veracruz, Campeche, Chiapas, Oaxaca och Tabasco. Det finns även obekräftade observationer från södra Guatemala. Inom utbredningsområdet finns arten i skogsmiljöer från havsnivån upp till omkring 2 500 meter över havet.

Livsmiljö

Livsmiljön är regnskog i lågland och bergstrakter, både äldre skog och skog som har återbildats efter störningar. Grupper kan utnyttja olika skogsmiljöer inom samma område. I nordöstra Costa Rica föredrog en studerad grupp främst urskog, medan en annan oftare använde ostörd skog längs vattendrag. I södra Mexiko förekommer arten också i skuggade kakao- och kaffeodlingar där skog har försvunnit.

Längd och vikt

Vuxna djur har en kroppslängd på 38–58 centimeter, och svansen är 52–67 centimeter lång. Hanarna är större än honorna och väger vanligen 6–7 kilogram. Vuxna honor väger typiskt 4–5 kilogram. Nyfödda ungar väger omkring 0,4 kilogram. Ett bredare viktintervall på 3–9 kilogram anges också, men det ska inte förväxlas med de typiska vikterna för vuxna hanar och honor.

Föda

Födan består främst av blad, frukt och blommor och skiftar med årstidernas tillgång. Blommor är ofta mer tillgängliga under torrperioden och frukt under regnperioden. Djuren väljer gärna unga blad med högre andel protein i förhållande till fibrer och lägre tanninhalt. Valet av födoväxter påverkas av både näringsvärde, smältbarhet och växternas kemiska ämnen. Födosöket sker nästan uteslutande i träd.

Fortplantning

Fortplantning sker året runt, och en hane kan para sig med flera honor. Honorna blir könsmogna vid omkring tre års ålder och föder vanligen första gången vid tre och ett halvt år. Dräktigheten varar i genomsnitt 186 dagar och resulterar vanligen i en unge. Tiden mellan födslar är omkring 22,5 månader. Under de första levnadsveckorna håller sig ungen fast vid modern och diar.

Registrerade fynd enligt GBIF

Arten förekommer i södra Mexiko och från Honduras i Centralamerika till Colombia och västra Ecuador i Sydamerika. I Mexiko omfattar utbredningen delstaterna Veracruz, Campeche, Chiapas, Oaxaca och Tabasco. Det finns även obekräftade observationer från södra Guatemala. Inom utbredningsområdet finns arten i skogsmiljöer från havsnivån upp till omkring 2 500 meter över havet.

Källa: GBIF · Kartunderlag: GBIF / OpenStreetMap.

Nyhetsartiklar om arten

Källor

Förslag på referering