0

Könsgångar

2915_Sexual_Differentation-02Könsgångarna hos de mest primitiva vertebraterna, nejonögon finns testiklar i bukhålan och spermierna går ut i bukhålan och sedan ut i en por till utsidan. Alla nejonögon är semelpara.

Teleoster har ingen bitestikel eller vas deferens som kommer från Wolffska gången. Men i bitestikeln och vas deferens finns hos hajfiskar. Borg menar att lungfiskar, störar och hajfiskar är mer primitiva än teleoster. Alla dessa fiskar förutom teleosterna är mer närbesläktade med däggdjur än teleoster. Han menar också att man på honans könsorgan som samtidigt har större ägg än benfiskar, kan visa att teleoster är mer avancerade än övriga fiskgrupper.

Könsgångarna hos däggdjur eller vertebrater kan inte antingen bli äggledare eller sädesledare. Hos vertebrater finns två könsledare och hos honor brukar en könsledare försvinna. Hos ett tidigt embryo finns gonader och njuranlag sida vid sida. Njuranlagen ligger hela vägen, holonephros.

Pronephros, är den främre delen och den mittre delen mesonephros. Hos hanen försvinner pronephors och en bitestikel bildas från mesonephros medan archinephroiska gången blir vas deferens. Metanephros blir njuren. Archinephroiska gången kallas även Wolffska gången.

Hos honan blir Müllerska gången äggledaren och livmodern och livmoderhalsen då dessa växer samman. Hos den vuxna honan finns det rudimentära delar av bitestikeln kvar vilket kan orsaka smärta. I princip är det mycket lite. Om man inför en testikel på en hona kommer Wolferiska gången utvecklas och den Müllerska gången försvinner. På andra sidan kan äggstockarna fortsätta utveckla den Müllerska gången.

screen_shot_2012-07-29_at_24148_am1343547725719

Den embryologiska testikeln utvecklar mycket hormoner, androgener som får Wolferiska gången att utvecklas. Äggstockarna utvecklas inte den Müllerska gången. Det Müllerska inhibitoriska hormonet, MIH kontrollerar också dessa gångar. MIH hämmar utvecklingen av den Müllerska gången så att den inte utvecklas.

Hormon relaterade till könsgångar

Hormon betyder meddelande. Hormon är endokrina signaler. De sänds via blodet eller hemilymfan. Definitionen byter på hur det sprids. Parakrina signaler sker mot celler som ligger bredvid närliggande celler. Feromoner är substanser som sänds ut genom miljön till andra individer.

Hos celler finns olika receptorer som binds till hormoner. Receptorkonceptet startade inte för än man kunde märka substanser med radioaktiva isotoper. Genom att se var dessa radioaktiva hormoner kunde binda kunde man förstå var receptorerna fanns, i vilka organ.

Receptorbildningar är alltid specifika. Men det finns också ospecifik badning. Därför måste man använda isotopmärkt hormon och inte radioaktivt hormon. Man kan sedan mäta skillnaden mellan radioaktivt hormon och radioaktivt hormon som konkurrerar mot icke radioaktivt hormon för att mäta hur många specifika bindningsställen som förekommer. Man kallar hormonen som inte är istopmärkt för kallt hormon.

Det finns två sätt som receptorer fungerar. Signaler kan vara hydrofila eller hydrofoba. Om du är hydrofil kan de möta receptorer på cellytan. Om de är hydrofoba kan de nå in igenom cellmembranet. Många hydrofoba hormon cirkulerar i blodet med hjälp av bärarproteiner som tar dem till rätt celler. Hydrofoba hormoner har sina receptorer på insidan av cellmembranet.

Progesteron omvandlas via olika enzymer till testosteron, androstenedion och östradiol. Flera steg av olika enzymer som hydrolyserar hormonet krävs innan ett hormon tillverkas.

Androgener produceras i Leydigceller i testikeln. Benfiskar har steoridproduktion i Leydigceller. Testosteron som produceras av Leydigceller har flera effekter i kroppen. Vissa androgenreceptorer känner av detta. Det finns också ett enzym som konverterar testosteron till 5-alfa-dihydrosteron. Många gånger konverteras testosteron först innan det binder. Testosteron är bara cirkulationsformen. Testosteron kan också omvandlas till östradiol. Många av effekterna från testosteron sker på grund av östrogenreceptorer. Det manliga beteende är beroende av att testosteron omvandlas till östrogen. Efter det att receptorn aktiverats börjar transkription av mRNA.

5-alfa-dihyrotestoroner påverkar prostatan medan östrogen påverkar nervsystemet. 5-beta-dihydrotestorin skiljer sig inte på mycket i molekyler men deras 3D-struktur skiljer sig markant vilket för 5-alfa-dihydrotesteron mycket mer reaktivt och binder till receptorerna.

Det finns genetiska syndrom där 5-alfa-dihydrotestron är inaktiva. De har inte normal utveckling av könsorganen. När de når pubertet går dock testosteronet upp så mycket att de blir pojkar. En ganska traumatisk upplevelse eftersom könsorganen växer ut inifrån en praktisk flicka.

Den genomiska effekten innebär att ett hormon aktiverar transkription i en cell. mRNA tas fram och translateras till ett protein.

Flera typer av androgenreceptorer är tåliga. Däggdjur har en receptor och fiskar har två receptorer. Man skulle kunna tro att det finns flera olika androgenreceptorer. Det finns bara en typ av receptor. Om man samlar denna receptor kommer den genetiska manen bli en kvinna. De har en hög testosteronnivå i blodet och utvecklas till en kvinna utan livmoder. Detta syndrom kallas för androgenokänslighetssyndromet.

Receptormolekyler har olika bindningsregioner. En region binder till hormonet och ett till DNA.

Androgenreceptorerna kan binda androgen och syntetiska ämnen som binder till receptorerna. Ibland kan dessa syntetiska ämnen blockera snarare än att påverka. Antagonister kallas dessa ämnen, de aktiverar inte. Antagonister binder till receptorerna och aktiverar. Vanligt att man använder det i medicin.

Antiandrogener är antagonister som inte stimulerar receptorn utan blockerar den. Den kan sock stimulera lite också. Kemisk kastrering innebär att man använder casodex mot sexförbrytare och andra substanser kan användas mot prostatacancer.

Hormonerna hos teleoster har höga testosteronnivåer och man försöker studera varför det är så här. Hittills har Borg inte lyckats blockera androgenreceptorerna med antiandrogena ämnen.

Man kan också kasterna män för att få bort prostatacancer. Detta är ett drastiskt sätt men kan vara en slutlig lösning för att behålla livet på den cancersjuka.

Under ägglossning finns det höga östrogennivåer. Men det verkar som att testosteron påverkar kvinnors sexlust. Östrogen kommer ursprungligen från en fluga som heter Oestrus ovis. Dessa flugor befann sig i ett hysteriskt beteende vid östrogennivå av högre grad.

800px-Oestrus-ovis-larva

Syntetiska östrogener används som preventivmedel. Dessa syntetiska former håller sig kvar i kroppen längre än naturliga östrogener.

Östrogen påverkar även guleproduktionen. Det är leverns som producerar vitellogenin vilket leder till att gulan bildas i oocyterna. Även hanar kan producera vitellogenin hos fiskar. Detta sker då p-piller släpps ut i det vilda. Hanfiskar producerar vitellogenin och därefter kommer de att bli hermafroditer. Hos gnagare kan detta leda till sterilitet och minskad gonadstorlek samt förändrad spermatogenes.

Det finns också andra kemiska ämnen som kan binda till östrogenreceptorer. Det finns antiöstrogener som blockerar östrogen. Tamoxifen används mot bröstcancer. Man kunde ta fram detta från idegranens bark.

Hos däggdjur kan kastrering leda till att det reproduktiva beteendet långsamt försvinner. Hormonerna försvinner innan en timme, kanske på 10 min. Om man kastrerar innan puberteten kommer reproduktivt beteende försvinna helt i vuxen ålder.

Men om man behandlar de nya djuren med testosteron kommer allt tillbaka igen. Men om man behandlar bara med 5α-dihydrotestosteron (DHT) som inte innehåller eller omvaldas till östrogen kan det reproduktiva beteendet uppträda igen.

Hos däggdjur för honor om man tar bort äggstockarna försvinner reproduktiva beteendet. Det försvinner inte långsamt som hos hanar.

Hanar och honor reagerar olika på könshormoner. Om honan injiceras med hormon kommer honan ingå ett parningsbeteende men det samma gäller inte för hanar. Vid utveckling stimuleras hanar redan under graviditeten för höga nivåer av testosteron. Och under första året. Därefter vid 10 års ålder. Detta för människor.

Om en man kastreras vid tidig ålder och sedan behandlas med östrogen kommer kvinnligt beteende att utvecklas. Det motsatta gäller för kvinnor. Men om en äldre man kastreras och sedan behandlas med östrogen kommer inte detta mönster uppnås.

Det finns en gynocykliskhet av gynocyklina hormoner hos kvinnor. Det finns ett mönster med att män måste utsättas för androgener under tidig utveckling. Detta krävs för att en maskulinisering av hjärnan ska kunna ske. Män och kvinnor är därför skilda åt via aromatas.

Hos den gravida kvinnan finns det mycket östrogener. Det är östrogenerna som maskulinernar hjärnan hos män.

De flesta proteiner är hydrofoba och här av ett bärarprotein. Men detta innebär också att hormoner lätt kan ta sig in genom blodhjärnbarriären.

Alfa-fetoprotein skyddar fostret från moderns hormoner.

För det mesta är hjärnan lika hos kvinnor och män men det finns skillnader. I hypotalamus finns det skillnader. Det finns också skillnader på hur heterosexuella män och homosexuella män fungerar.

Hos fåglar finns det stora skillnader i hjärnan mellan könen. Sångcentrat hos fåglar är oftast mer välutvecklat.

Det har visat sig att då möss är gravid tycks testosteron från hanar sprida sig till honor. Exponeringen varierar och ger en effekt på de födda honorna som har legat nära hanar i livmodern. Dessa honor är mer aggressiva än andra honor.

Adenohypofysen växer från epitel och från hypofysen. Epitelet kommer från munnen. Hos grodor sitter adenohypofysen löst fast med neurohypofysen. Adenohypofysen kan delas upp i en främre och en intermediär del.

Pituitary_gland_et_vessel

Främre adenohypofysen
Prolaktin
Tillväxthormon (GH)
ACTH
FSH
LH
TSH

Intermediära hypofysen
MSH
Somatolaktin hos fiskar.

Neurohypofysen
Vasopressin
Oxytocin

Hormonen kan delas in i olika familjer.

LH, FSH, TSH har alfa- och betakedjor. Alfa är lika och beta är olika.

GH, Prolaktin, somatolaktin, vasopressin och oxytocin ingår i samma familj.

MSH (melanocytstimulerande hormon) och ACTH (adrenokortikotropiskt hormon) ingår i samma familj och hormoner från samma gener.

Dessa hormoner finns hos vertebrater. Pirålen vet man dock lite om och likaså nejonögonen.

Pars tubuli i adenohypofysen har många receptorer för melatonin från tallkottkörteln.

För LH och FSH finns det effekter på testiklar och äggledare som är aktiva på receptorer för Leydigceller och Sertoliceller. Hos äggstockar är det receptorer för granulaceller och en till typ samt cAMP som aktiverar detta hos receptorerna.

Hos fiskar släpps LH och FSH separat hos könen men hos däggdjur sänds LH och FSH samtidigt. Det är därför svårare att kontrollera FSH och LH hos fiskar.

GnRH finns hos vertebrater. GnRH kontrollerar adenohypofysen.

Det finns neuroendokrina celler i hypotalamus som har axoner till blodkärlen som ökar eller minskar flöde till adenohypofysen.

I neurohypofysen finns det också endokrina neuroner som kontrollerar blodflödet till området. De är både neuroner och endokrina celler. De produceras granula i celler som transporter dessa långsamt i sin axon. Granula samlas vid dendriten och när en aktionspotential kommer släpper dendriten ut granula, hormonet i kapillärerna. I kapillärerna finns fenestra som släpper ut hormon. Ovanligt för hjärnan som annars skyddas av hjärnblodbarriären.

David Bernvi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *